Niklas.in Nykter skåning med hjärtat till vänster

Migration, juridik och politik

Idag är asyl- och migrationsrätt frågan på allas läppar. Ofta är det just de juridiska aspekterna kring människor på flykt som hamnar i fokus och många hävdar, med rätta, att Sverige har små möjligheter att inskränka möjligheten att få skydd i Sverige. De flesta grunderna för asyl regleras i internationell rätt och den som söker asyl har rätt att få sin sak prövad.

Rätten till skydd i ett annat land för den som flytt har gamla anor, men efter andra världskriget blev asylrätt en mänsklig rättighet som sedan utvecklades ytterligare i FN:s flyktingkonvention, även kallad Genevékonventionen.1 Genom EU-samarbetet har regler om asyl harmoniserats och i EU:s skyddsgrundsdirektiv finns en kategori som kallas alternativt skyddsbehövande.2

Enligt svensk rätt finns dock även de möjlighet att få asyl som övrigt skyddsbehövande och på grund av synnerligen ömmande omständigheter. 2014 var det emellertid bara 5,4 % av de som beviljades uppehållstillstånd på någon av dessa grunder.3 Det är alltså bara för denna grupp som Sverige ensamt kan ändra möjligheterna att beviljas asyl.

Men räcker det att slå fast detta?

Alltför ofta känns det som att debatten handlar om vad Sverige kan göra eller inte kan göra juridiskt. Det är en svag argumentation eftersom den bortser från de grundläggande skälen att ge skydd åt människor som flyr. Vi ser nu t ex hur regeringen urholkar den reella möjligheten att söka asyl samtidigt som man poängterar att asylrätten bevaras. Men vad är asylrätten värd om den inte kan nyttjas? Och regeringen vill ta bort möjligheten att få asyl som övrigt skyddsbehövande eller p g a ömmande omständigheter, d v s de grunder som finns enbart i svensk rätt. Trots att det har liten betydelse för Sverige, men enorm betydelse för de som nu inte får möjlighet att stanna.

Lagstiftningen har många kämpat för och den är värd att slå vakt om, men låt inte diskussionen stanna där. Vilka är våra moraliska förpliktelser? Varför finns reglerna? Varför ska vi erbjuda skydd till människor på flykt? Ett svar är att det lika gärna kunde varit du och jag. Dagens asylregler har sin grund i andra världskriget och förhoppningen att undvika den flyktingkatastrof som skedde då. Det är sorgligt att se hur den förhoppningen grusas i dagens Europa.

  1. Förenklat innebär detta möjlighet till skydd för en person som tvingats fly p g a ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning. []
  2. Här omfattas de som av andra skäl riskerar att dödas eller skadas, t ex på grund av en väpnad konflikt. []
  3. Källa: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/ []

Sovjetisk nykterhetspropaganda

Jag besökte S:t Petersburg i helgen. En fantastisk resa på många sätt, bland annat med besök på Eremitaget, balett, museet för rysk politisk historia, Finlandsstationen och Fabergémuseet. Under min resa passade jag också på att köpa en del sovjetiska propagandaaffischer i nytryck. De är ofta välgjorda små konstverk och intressanta att studera.

Flera av affischerna handlar om alkohol, men de propagerar egentligen inte för nykterhet som titeln på detta inlägg antyder utan snarare emot alkohol. Affischerna andas ofta arbetarromantik, men i dessa fall är det den försupne arbetaren, den frånvarande pappan eller familjeförsörjaren som använt inkomsten till sprit som står i fokus. Problemen känner vi igen. En del av affischbudskapen kan vi nog ta till oss även idag, men många känns hårda eller fördomsfulla. De är förstås präglade av sin tid.

Jag har skannat in affischerna, tyvärr blev det en kant runt som jag inte orkat ta bort så den får ni leva med. Under varje affisch står årtal och den översättning till engelska som följde med. Inom parentes står namn på affischkonstnären.

 

1926. Where is your family's money? (M. Lebedeva)

 

1929. Daddy, stop drinking. (D. Bulanov)

 

1929. As a river starts with a streamlet, so alcoholism begins with a single shot. (N. Mikhailov)

 

1929. The last warning: quit it! (P. Sokolov-Skalya)

 

1929. In a glass of vodka a plant can be drowned! There shouldn't be any drunk workers around! (I. Yand & A. Chernomordik)

 

1929. Down with drunkards! To plant or farm / They bring only mess, damage and harm! (I. Yand & A. Chernomordik)

 

1930. Let's crush it! (V. Deni)

1930. Remember. When you're drinking your family's starving.

 

1954. No way! (V. Govorkov)

 

 

1958. Shame on you! Behaved like a drunk swine and so that's why / Today can't look anyone in the eye! (N. Velezheva & N. Kuzovkin)

 

1961. Not a single drop! (B. Reshetnikov)

 

1962. I don't want a dad like that! (A. Rudkovich)

Det stora julmust-testet 2014

Här kommer lite sista minuten-tips om julmust för den som ännu inte inhandlat julmust för alla juldagar eller som tänker försöka fynda julmust efter helgerna. Även i år genomförde nämligen UNF- och IOGT-NTO-föreningen 2010 Trots Allt! sin årliga julmustprovning. Nu, efter andra året, är det ju en årlig tradition att genomföra en provning några veckor före jul. Julmust är ju både en väldigt god dryck och en dryck med nykterhetspolitiska ambitioner, så detta känns som en tradition värd att upprätthålla.

Förutsättningarna för årets julmustprovning var ganska likartad som vid förra årets provning, men i år fick undertecknad inta rollen som statens kontrollant och tillse att allt gick rätt till. Nytt för i år var också att vi siktade in oss på premium-sortimentet bland julmust, även om ICA julmust fick vara med som en referens. Då det inte finns någon vedertagen definition av begreppet premium-julmust valde jag på eget bevåg definitionen "julmust som huvudsakligen säljs på glasflaska". 

Provningen genomfördes genom ett blindtest av 11 olika sorters julmust. Då varje must skulle presenteras anonymt och med lika förutsättningar kyldes samtliga under lika lång tid i samma kylskåp (kontrollerad temperatur +8 grader). Möjligen hade någon av julmustsorterna vunnit på en lägre temperatur, men förutsättningarna var samma för alla. Varje julmust presenterades sedan anonymt uppslagen i en kanna.

Förra årets vinnare Zeunerts julmust fick i år se sig slagen av en annan norrländsk julmust: Julmust från Norrland (Nyckel-bryggerier), en klassisk julmust som går hem i alla läger. En julmust som vi starkt vill varna för är årets jumboplacering den danska julmusten Naturfrisk ekologisk julmust. Det enda positiva med denna must är att den är ekologisk.

Juryn betygsatte alla mustar enligt den klassiska betygskalan 0 till 7, som också gör att årets resultat är jämförbart med förra årets resultat. Nedanstående lista baseras på jurydeltagarnas snittbetyg.

1. Julmust från Norrland (Nyckel-bryggerier) – betyg 5,15 

2. Dufvenkrooks julmust – betyg 4,2 

3. Mora must – betyg 4 

4. Nygårda ekfatslagrad julmust – betyg 3,8 

5. Zeunerts julmust – betyg: 3,5 

6. Enbärsmust (Svenskt mathantverk) – betyg 3,4 

7. Apotekarnes årsmust – betyg 3,4 

8. Nygårda bourbonfatslagrad julmust – betyg 2,9 

9. Ica julmust -betyg 2,8 

10. Nygårda romfatslagrad julmust – betyg 2,6 

11. Naturfrisk ekologisk julmust – betyg 0,4

Allt ska börja ordna sig trots allt!

För 25 år sedan bildades en ny IOGT-NTO-förening i Uppsala. Föreningen bildades av ett gäng unga IOGT-NTO:are som tyckte att det saknades en förening för just unga iggisar. De var för gamla för UNF, men kände sig för unga för dåtidens befintliga IOGT-NTO-föreningar. Därför valde de att starta en ny förening. Med sikte på år 2010 valde föreningen numret 2010. Nu har har året passerats (och firats som sig bör), men föreningen lever vidare och är även idag den självklara föreningen för Uppsalas yngre iggisar eller äldre UNF:are.

Föreningen lånade sitt namn från en sång med text av Ture Nerman. Sången delar i sin tur namn med Nermans antinazistiska tidning: Trots Allt! Tidningen gavs ut under andra världskriget och utsattes för censur. Nerman blev även dömd till fängelse för sin kritik av Hitler.
 


Vladimir Lenin, Ture Nerman & Carl Lindhagen i Stockholm 1917

Ture Nerman är en fascinerande person på många sätt. Det är nog hans kamp mot nazismen som gjort honom mest känd, men han var också socialdemokraten som blev vänstersocialist, kommunist och sedan socialdemokrat igen. Tyvärr blev han reaktionär i slutet av sitt liv. Ture Nerman var också nykterist, IOGT-medlem och hängiven agitator för ja-sidan i förbudsomröstningen 1922. Nerman skrev boken Arbetarrörelsens nykterhetspolitik och var en inspirationskälla när vi bildade Nyktra Socialister.

I år fyller alltså Trots Allt! 25-år! Det är förstås ingen ålder på en förening i IOGT-NTO-rörelsen, men en milstolpe att passera på väg mot nya mål. Föreningen är en aktiv 25-åring som kämpar vidare med Ture Nermans hoppingivande text som ledmotiv:

Om dagen är fördärvad och livet ligger svart
och du går där trist och vissen och vet inte var och vart,
ge livet stora famnen, jo, det ordnar sig ändå.
Där oppe över skyarna är himlen alltid blå!

Under stjärnor, under skyar blommar jorden alla år,
efter regnet kommer solsken och på vinter följer vår,
och hur natten ligger kolsvart tar du bara nya tag!
På varenda natt har hittills kommit dag!

Är människorna lumpna och världen full av svek
och den ene fräck och våldsam och den andre feg och vek,
kan du stå rak i ryggen, är du själv att lita på,
då kan du ju förlita dig på människan ändå!
Under stjärnor, under skyar….

Ur led, ur led är tiden, men det kan klaras än,
du är till och du är född att vrida tiden rätt igen,
och om vi bara börjar, kommer hundratusenfalt
de andra med och allt ska börja ordna sig trots allt!
Under stjärnor, under skyar…

Så samlas vi ånyo här… Nykterhetsrörelsens sånger

För ett tag sedan fick jag LP-skivan Så samlas vi ånyo här… Nykterhetsrörelsens sånger av Jobjörn. Skivan är inspelad den 20 mars 1977 på IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare utanför Stockholm och innehåller som namnet berättar om en samling sånger från nykterhetsrörelsen. På skivan medverkar en orkester och 150 sångare under ledning av Ricke Löw . Sångerna på skivan finns även i Folkrörelsesångboken, men vissa anges där under annat namn. I låtlistan nedan har jag angett namnet från Folkrörelsesångboken inom parentes.

Sången har alltid haft en viktig plats inom folkrörelserna. Sången stärker samhörigheten bland medlemmarna samtidigt som texterna ofta syftar till att stärka medlemmarna ideologiskt eller är tänkt som propaganda i utåtriktad verksamhet. Sångerna berättar också intressanta saker, dels kan vi tolka texternas innebörd och dels är många av dem skrivna av inflytelserika och intressanta personer. Melodierna är däremot ofta, som vi kommer att se, lånade från kända populära visor och ofta använda av flera folkrörelser. 

En särskild betydelse hade sångerna tidigare inom IOGT-NTO-rörelsen eftersom mötena genomfördes enligt ritual och då hade även sången sin plats på mötena. Nu är förstås ritualerna sedan länge avskaffade, men sångerna finns ju kvar. Ritualen föreskrev sånger att sjunga vid olika delar av ett möte och det präglar texternas innehåll.

Mötena inleddes med begynnelsesång, ett exempel på begynnelsesång är titelmelodin Så samlas vi ånyo här. Texten är skriven av Mauritz Sterner, en pionjär inom nykterhetsrörelsen som skrivit text till många av nykterhetsrörelsens sånger. Sterner var från början rallare och murare, men som så många andra i den tidiga nykterhetsrörelsen fick han intresse för studier och lyckades så småningom bli lärare, föreläsare och författare.

Vid möten välkomnades också nya medlemmar till organisationen genom en välkomstsång, ett exempel är Var välkommen envar med text av Leopold Budde och en melodi lånad från Bernhards Crusells tonsättning av Vikingabalk (Esaias Tegnér).

Efter att de nya medlemmarna avlagt sina nykterhetslöften var det dags för ännu en sång, intagningssången, som erinrade om löftets allvar. Exempel på intagningssånger är Vårt hedersord är givet och Glöm ej löftets helga timma, med text av ovan nämnde Mauritz Sterner. 

Bland sångerna på skivan finns också sånger för några olika förbund. Fram kamrater, fram går fanan är Godtemplarordens sång (IOGT), Som en ädel säd det gömdes hör till Nationaltemplarorden (NTO), Det sväller och sjuder i ungdomsvarmt blod blod är Godtemplarungdomens sång (SGU) och En gång i flydda tider är Blåbandsrörelsens sång. Den första är skriven av en viktig företrädare för nykterhetsrörelsen under tidigt 1900-tal, Johan Bergman. För mig är han mest betydelsefull som grundare av Nykterhetsvännernas Studenthem (Arken) i Uppsala där jag bor, men han var även senare professor, riksdagsman och studierektor inom IOGT. Melodin är hämtad från sången Hold the fort av väckelsekompositören Philip Paul Bliss. Den andra är skriven av legendariske wendelsbergsrektorn Justus Elgeskog, som även var ledarskribent i NTO:s tidning Ariel och ordensstudieledare inom NGTO och senare NTO. Många av hans dikter tonsattes liksom denna av hans fru Ninnie Elgeskog.

Värt att nämna bland skivans sånger är också den fina versionen av Om dagen är fördärvad, annars kallad Trots Allt! Från denna sång har min IOGT-NTO-förening hämtat sitt namn. Texten är skriven av socialisten och nykteristen Ture Nerman, troligen främst känd som antinazistisk tidningsman under andra världskriget. 

I sommarens soliga dagar är antagligen den av skivans sånger som är mest känd bland allmänheten idag. Texten är skriven av Gust E Johansson (Gej) som skrivit ett flertal texter till nykterhetssånger. Om denna sång kommer från nykterhetsrörelsen ursprungligen vet jag faktiskt inte, men den tycks i alla fall ha varit med i någon teateruppsättning inom NTO.

Skivan avslutas med sången Vill du våga en dust som nog är den som idag oftast sjungs inom IOGT-NTO-rörelsen. Texten är skriven av Johan Hellberg. Jag tror det är den Johan Hellberg som var målarmästare och riksdagsledamot från Torshälla. Han var aktiv inom både nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Melodin är lånad från Engelbrektsmarschen.

Fullständig låtlista:

Sida A

1. Fram, kamrater, fram går fanan (Godtemplarordens sång)

2. Vi vill bygga för kommande tider

3. Vårt hedersord är givet

4. Det bor sång på våra läppar

5. Så samlas vi ånyo här

6. Här är unga, käcka viljor (Lägervisa)

7. Löven de grönska (Spel-Olles gånglåt)

8. Det sväller och sjuder i ungdomsvarmt blod (Godtemplarungdomens sång)

9. Glöm ej löftets helga timma

10. Vem kan väl sitta tyst och still


Sida B

1. Var välkommen envar

2. Som en ädel säd det gömdes (Nationaltemplarorden)

3. Om dagen är fördärvad (Trots Allt!)

4. En gång i flydda tider (Blåbandsrörelsens sång)

5. Takt, takt, hållen takten

6. I sommarens soliga dagar

7. Bor jag under ljusa björkars skygd

8. Ut i morgonsolens glans (Sommarhemstrall)

9. Vill Du våga en dust?

← Tidigare