Niklas.in Nykter skåning med hjärtat till vänster

Socialismen inför helnykterhetskravet

[Läs mer →]

Julmustprovningen 2019

Igår torsdags arrangerade min UNF- och IOGT-NTO-förening, 2010 Trots Allt! sin årliga julmustprovning och här kommer årets resultat. Förhoppningsvis kan resultatet vara en vägledning för den som ska välja julmust till julbordet.

Julmust

Provningen genomfördes som vanligt genom ett strikt blindtest och en kontrollant ansvarade för servering. Julmustsorterna var kylda till normal kylskåpstemperatur (+8 grader). Som vanligt fokuserade vi på mer exklusiva sorter som säljs på glasflaska och i år provade vi tolv slumpmässigt utvalda sorter. För att säkerställa att betygsättning skedde med en gemensam utgångspunkt använde vi Apotekarnes julmust som referensmust. Och liksom förra året fick alla deltagare utifrån en lista på de julmustsorter som fanns med i provningen gissa vilken sort som provades, men det är inte lätt och de som lyckades bäst fick hälften rätt.

Juryn betygsatte samtliga mustsorter på skalan 1-5 och sedan har ett genomsnittsvärde räknats ut. I år det en väldigt hög lägstanivå, även om det fanns några bottennapp.

1. Julmust från Norrbotten (Nyckelbryggerier), 3,75 poäng.
En klassisk julmust som alltid hamnar högt. Det här är en väldigt skummande julmust som alla gillar.

2. Zeunerts julmust. 3,5 poäng.
Förra årets vinnare Zeunerts julmust fick i år nya sig med en andraplacering. Zeunerts är en speciell must med mörkare smak och toner av kaffe och choklad. Den har en stark fanbase, men det finns också skeptiker.

3. Gbg soda kardemumma. 3,375 poäng.
Årets skräll! GBG soda har haft en given jumboplacering tidigare år, men i år imponerar de verkligen med denna kryddiga kardemumma. Den bästa julmust med kardemummasmak som jag har provat. Om du lyckas hitta denna så måste du köpa och prova den!

4. Grebbestad julmust. 3,125 poäng.

4. Sahlins julmust apelsin. 3,125 poäng.

6. Slottskällans julmust. 2,75 poäng.

7. Tempel brygghus julmust. 2,5 poäng.

7. Gbg soda apelsin nejlika. 2,5 poäng.

9. Aros julmust. 2,375 poäng.

10. Apotekarnes vintermust.[1] 2 poäng.

11. Nygårda julmust portvinslagrad. 1,875 poäng.

12. Dufvenkrooks julmust enbär. 1,1 poäng.
Årets nyhet från Dufvenkrook var ingen hit hos juryn, men omdömena varierade från ”den smakar verkligen enbär” till ”den smakar jord och svett”. Härmed är en varning utfärdad.

God jul!

Drick julmust

  1. Enligt tillverkaren är det ingen julmust utan en vinstermust, men oavsett måste vi ju ha med årets mustsnackis []

Småpartier i EU-valet

En sak som intresserar mig särskilt när det kommer till val är alla småpartier som ställer upp. I årets EU-val var de ovanligt många. Det var hela 22 övriga partier som beställde valsedlar. Det kan jämföras med förra EU-valet då antalet var 12. Antalet röster på övriga partier har också ökat från 27 148 (0,73%) till 45 091 (1,09%). Ändå är det svårt att påstå att det var ett bra val för icke-etablerade partier. I de tre senaste EU-valen har det kommit partier utifrån som tagit plats i parlamentet, först Junilistan, sen Piratpartiet och senast Feministiskt initiativ. I år är det bara F! som åker ur, men inget nytt parti som kommer in.

F!:s resultat ingår dock inte i övriga partier och det gör inte heller Piratpartiet eftersom de fick över 1% i förra EU-valet, men de har ändå fått vara med i sammanställningen nedan som ett av partierna utanför EU-parlamentet. Det finns ytterligare några mikroskopiska partier som jag inte tar med här.

Piratpartiet
26 526 röster (0,64%)
Piratpartiet kom in i EU-parlamentet 2009, men fick lämna igen i förra EU-valet 2014. Därför har de i detta EU-val presenterats redan i den preliminära rösträkningen, men hamnat helt under radarn både i valrörelsen och diskussionen efter valet. Även om upphovsrättsdirektivet diskuterats en hel del har inte Piratpartiet lyckats få något utrymme. I årets val fick de 26 526 röster (0,64%), ett ras från 82 763 röster (2,23%) i EU-valet 2014. I riksdagsvalet 2018 fick de dock endast 7 326 röster (0,11%), så det är uppenbart att fler väljare tycker att de är relevanta i ett EU-val.

Alternativ för Sverige
19 178 röster (0,46%)
Alternativ för Sverige bildades i början av 2018 med sikte på riksdagsvalet. Det bildades av de som uteslutits i samband med att Sverigedemokraterna bröt med sitt ungdomsförbund 2015. De anklagades då bland annat för samröre med fascister, men det har också hävdats att det handlade om en maktstrid där ledningen för SDU sågs som ett hot. Efter att partiet bildades har det uppmärksammats för att några riksdagsledamöter valde att lämna SD för partiet och för att ledande företrädare spridit antisemitiska konspirationsteorier. AfS är helt enkelt partiet för de som tycker SD att det för lite rasism och antisemitism i SD.

I EU-valet har AfS satsat hårt på ett tydligt EU-motstånd och parollen Sverige ut ur EU. Logiskt eftersom SD tonat ner sin EU-kritik rejält och AfS därför gissningsvis hoppades locka över EU-negativa. Valet blev emellertid ingen framgång. Resultatet på 19178 röster (0,46%) är färre än i riksdagsvalet, även om det är en högre andel eftersom antalet röstande är betydligt färre. I riksdagsvalet fick partiet 20 290 röster (0,31%).

Partiet har inte ställt upp i EU-val tidigare och i de senaste EU-valen har det inte funnits något mer seriöst högerextremt alternativ till SD. I EU-valet 2014 fick nazistiska Svenskarnas parti 728 röster, men de ställde inte upp i valet. Och 2009 fick Nationaldemokraterna 1 329 röster (0,04%), trots att partiet lagts ner några veckor före valet.

Medborgerlig Samling
6 363 röster (0,15%)
Ett katastrofval till för partiet som vill framstå som ett reellt alternativ för borgerliga väljare. I senaste riksdagsvalet fick partiet 13 056 röster (0,20%) och den siffran har nu mer än halverats. Det är förstås färre som röstar i EU-valet, men å andra sidan brukar väljarna vara mer benägna att välja ett icke-etablerat parti och partiet minskar även procentuellt sett.

Medborgerlig samling bildades som protest mot Decemberöverenskommelsen och som nåt slags ”rumsrent” och elitistiskt alternativ till SD. Partiet har präglats av interna och externa konflikter och dragit till sig kontroversiella personer som Alexander Bard och Katerina Janouch. Projektet verkar döfött, men partiledaren har efter valet meddelat att partiet kämpar på.

Partiet Vändpunkt
5 171 röster (0,12%)
För det senaste tillskottet av partier måste valresultatet vara en besvikelse. Visserligen var det ett tufft utgångsläge som helt nystartat parti, men partiet har gjort en seriös satsning och hade flera tidigare miljöpartistiska profiler i ledningen och på sin lista. Partiet bildades av missnöjda miljöpartister och huvudfrågan för partiet är klimatet. Konkurrensen var dock för stor och de flesta valde nog i slutändan ändå Miljöpartiet trots eventuellt missnöje.

Djurens parti
4 105 röster (0,10%)
Djurens parti bildades 2014 och fokus ligger på djurrättsfrågor och miljöfrågor. Partiet halveras jämfört med EU-valet 2014 då partiet fick 8 773 röster (0,24%). I senaste riksdagsvalet fick partiet emellertid bara 36 48 röster (0,06%) så jämfört med det är det en liten ökning. Det är förstås svårt att veta vad halveringen beror på, men en gissning är att Djurens parti konkurrerat om ungefär samma väljare som Partiet Vändpunkt.

Landsbygdspartiet Oberoende
2 059 röster (0,05%)
Landsbygdspartiet Oberoende bildades 2010 och har fått mest uppmärksamhet för sitt motstånd mot varg. I övrigt är det ett borgerligt missnöjesparti med fokus på landsbygdsfrågor. I EU-valet 2014 fick partiet bara 10 röster, men en mer relevant jämförelse är kanske deras 4 962 röster i senaste riksdagsvalet. Trots att partiet är ytterst marginellt på riksnivå lyckades de få 25 mandat i kommuner runt om i landet 2018.

I årets EU-val har de satsat ganska hårt på att de är det enda ”icke-extrema” partiet som förespråkar att Sverige så snart som möjligt ska lämna EU, men det har nog glidit under radarn för de allra flesta väljare.

Kristna Värdepartiet
1 596 röster (0,04%)
Kristna Värdepartiet bildades i början av 2014 och deras viktigaste fråga är abortmotstånd. Nyligen fick de uppmärksamhet på Facebook när de provocerade med ett inlägg som hyllade Alabamas lag mot abort. I förra EU-valet var partiet helt nystartat och fick endast 307 röster. I senaste riksdagsvalet fick partiet 3 202 röster (0,05%) så jämfört med det backar partiet.

Direktdemokraterna
1 276 röster (0,03%)
Direktdemokraterna bildades 2013 och skriver själva ”Direktdemokraterna är partiet som vill att din röst ska bli hörd. Det är den enda punkten i vårt partiprogram”. Punkten har inte lockat särskilt många väljare å ena sidan, å andra sidan kan man säga att det är bra att få över 1 000 röster med en osynlig kampanj och obefintlig politik. Partiet har i alla fall ett starkt namn.

Partiet fick bara 9 röster i EU-valet 2014, även om ett av partiets föregångare Äkta demokrati fick 72 röster. I senaste riksdagsvalet fick partiet emellertid hela 5 153 röster (0,08%). Trots att partiet är för en ”aktiv demokrati” gissar jag att en hel del av dessa väljare i det här valet valde soffan istället för att gå och rösta för EU-valet är ju annars ett val då fler väljare känner att de kan kosta på sig att rösta på ett mindre parti.

Sveriges Kommunistiska Parti
974 röster (0,02%)
Sveriges kommunistiska parti hette tidigare Arbetarpartiet Kommunisterna (ApK). ApK  var en sovjetvänlig utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna 1977. Partiet ska inte förväxlas med det något större partiet Kommunistiska partiet, tidigare KPML(r) som bildades 1970 och har sin bakgrund i en splittring av VPK 1967. SKP har tidigare förespråkat en bojkott av EU-valet för att inte ge EU legitimitet. Det är en linje som KP fortfarande driver.

Nu valde SKP istället att ställa upp i valet med parollen Sverige ut ur EU och hoppades säkert vinna över en del EU-negativa väljare från Vänsterpartiet. Så värst många blev det inte. Partiet själva ser resultatet som en framgång eftersom man trots lägre valdeltagande fick fler röster än i riksdagsvalet. I senaste riksdagsvalet fick partiet nämligen 702 röster (0,01%). I senaste EU-valet fanns inget vänsteralternativ till vänster om Vänsterpartiet, men i EU-valet 2009 fick vänsteralternativet ArbetarInitiativet 2 862 röster. Det ska dock sägas att det främst bestod av trotskister från Rättvisepartiet Socialister och Socialistiska partiet, så de jämställs nog helst inte med SKP.

Vi Socialkonservativa
715 röster (0,02%)
Det är svårt att hitta information om partiet på internet, men det verkar vara mer eller mindre ett enmansprojekt av Rickard Wall, som för några år sedan uteslöts ur Sverigedemokraterna. Med tanke på detta är det ändå imponerande att lyckas få fler än en handfull röster. I riksdagsvalet 2018 fick partiet 2 röster, så någonting har de uppenbarligen gjort inför det här valet.

Enhet
712 röster
Enhet är ett parti som grundades 1990 och bygger sin politik på holism, pacifism och välmående. Flum och New Age helt enkelt. Det är ett parti som ibland beskrivs som en extrem variant av Miljöpartiet, men många miljöpartister uppskattar nog inte den jämförelsen. Partiet ställer enligt hemsidan upp i EU-valet, men har inte beställt några valsedlar och EU-valet framstår inte som någon prioritering eftersom de genomgående får betydligt färre röster i EU-val. I senaste EU-valet fick de endast 288 röster. Det kan jämföras med 4647 röster i senaste riksdagsvalet.

Klassiskt liberala partiet
702 röster (0,02%)
Ett väldigt marginellt renlärigt nyliberalt parti som motsatte sig att Folkpartiet fick byta namn till Liberalerna. Trots att de i vissa kretsar kända liberala profilerna Henrik Alexandersson (HAX) och Erik Svansbo (Pophöger) kandiderade för partiet lockade de inte många väljare. De ökar förvisso från sina 492 röster (0,01%) i EU-valet 2014. I senaste riksdagsvalet fick partiet 1504 röster (0,02%).

Nordiska motståndsrörelsen
644 röster
Nordiska motståndsrörelsen är Sveriges enda uttalade nazistiska parti och naturligtvis vill de lämna EU. Deras resultat kan jämföras med att nazistiska Svenskarnas parti fick 728 i EU-valet 2014. Det händer alltså inte så mycket. I senaste riksdagsvalet fick NMR 2106 röster (0,03%).

Basinkomstpartiet
213 röster (0,01%)
Ett enfrågeparti som bildades 2018. Kan ni gissa vilken fråga de prioriterar? I senaste riksdagsvalet fick de 632 röster (0,01%).

Skånepartiet
117 röster
Skånepartiet med Carl P Herslow i spetsen kämpar oväntat på. Partiet skrällde i kommunvalen i Skåne 1985, då de bland annat bidrog till att Socialdemokraterna förlorade makten i Malmö. Huvudfrågorna för partiet var då avskaffande av radio- och tv-monopolet samt ett självständigt Skåne.

Sedan dess har invandringsfientlighet och stark fientlighet mot Islam tillkommit. Idag finns bara en spillra av partiet kvar, men tydligen ett antal pensionärer som lyssnar på lokalradion och troget röstar på partiet. I förra EU-valet hade de inga valsedlar, men fick ändå 71 röster. I EU-valet 2009 fick de 217 röster. Riksdagsvalet 2018 resulterade i 296 röster.

Europeiska Arbetarpartiet
29 röster
Europeiska Arbetarpartiet är ett litet märkligt och högerextremt sektparti som har funnits sedan 1970-talet och odlar en personkult kring den amerikanske ekonomen Lyndon LaRouche som nyligen avled. Klassiska kampanjer från partiet är ”Världslandbron”, ”Från månen till mars” och ”Stoppa den gröna fascismen”. Jag vet inte vad som har hänt, men partiet har backat mycket både i riksdagsvalet och EU-valet. I EU-valet 2014 fick partiet 170 röster och i EU-valet 2009 196 röster. I senaste riksdagsvalet fick partiet däremot endast 52 röster.

Julmustprovningen 2018

Igår genomförde min UNF- och IOGT-NTO-förening, 2010 Trots Allt!, sin årliga julmustprovning och på allmän begäran presenteras här resultatet. I år inföll provningen ganska sent på året, men förhoppningsvis kan resultatet ändå vara en vägledning för den som funderar på vilken julmust hen ska välja till julbordet.

Gammal_julmustreklam-620x493singlebig

Precis som vanligt genomfördes provningen genom ett strikt blindtest och med två noggranna kontrollanter som ansvarade för servering av de olika julmustsorterna som var kylda till normal kylskåpstemperatur (+8 grader). Sorterna var ett slumpvis urval av tio mer exklusiva sorter på glasflaska. Nytt för i år var att vi använde Apotekarnes julmust som referensmust för att säkerställa att betygsättningen gjordes med en gemensam utgångspunkt.

En annan nyhet var även att deltagarna fick en lista på julmustsorter som ingick i provningen och därefter fick gissa vilken julmustsort som provades, en uppgift som visade sig vara ganska komplicerad. Men låt oss nu övergå till väsentligheterna, nämligen resultatet i årets provning. Juryn betygsatte samtliga mustsorter på skalan 1-5 och sedan har ett genomsnittsvärde räknats ut för att kora vinnaren och det är tätt mellan topplaceringar, men allra högst betyg fick två sorter. Samtliga 4 i topp rekommenderas dock.

1. Zeunerts julmust. 3,9 poäng

lOjjx1sUMALw1VKikp6TCv1dBzJyKEtB

Zeunerts julmust är en klassiker som alltid hamnar högt i våra tester av julmust. En julmust för dig som vill ha mindre sötma och mer smak. Väldigt många älskar den, men det finns även en del skeptiker så det är ett bra tips att köpa någon annan sort också om du inte vet att dina gäster gillar Zeunerts julmust.

1. Herrljunga julmust. 3,9 poäng

Julmust_33cl-819x1024

En klassisk julmust i en stilig flaska. Ingen blir besviken, men antagligen blir ingen överraskad heller.

2. Julmust från Norrbotten (Nyckelbryggerier). 3,8 poäng
En tidigare vinnare som fortfarande är stabil.

3. Hammars julmust apelsin. 3,7 poäng
Om du vill ha en lite annan variant, med extra fräschör från apelsinen.

4. Dufvenkrooks halvtorr julmust. 3,2 poäng

5. Hammars julmust kardemumma. 3 poäng

6. Mora must. 2,7 poäng

7. Jenny Nyströms julmust (Ängöl bryggeri). 2 poäng

8. Aros julmust. 1,9 poäng

9. Gbg soda julmust. 1 poäng
Testets jumboplacering fick alltså 1 poäng i snitt med omdömen som varierade mellan ”äcklig” och ”smakar askkopp”. Rekommenderas som present till någon du verkligen inte gillar.

litenjulmust-870x450

Det radikala 80-talet och IOGT:s införande i Sverige

Den 5 november 1879 bildades Sveriges första godtemplarloge, Klippan, i Göteborg. Idag är det därmed 139 år sedan IOGT, som idag blivit IOGT-NTO, kom till Sverige. 1879 var ett brytningsår i svensk historia, både genom att IOGT kom till Sverige och genom att Sundsvallstrejken inträffade. Sundsvallstrejken var Sveriges första större strejk och 6000 arbetare deltog. Strejken uppstod spontant, men var ändå en föraning av den kommande arbetarrörelsen. Många av sågverksarbetarna som deltog var medlemmar i någon av de många frireligiösa rörelser som börjat växa fram i Sundsvallsområdet och ett av arbetarnas krav var att Sundsvall skulle rensas på krogar, eftersom strejkledarna ansåg att alkoholbruket riskerade att splittra och passivisera arbetarna. 1879 var alltså ett brytningsår och en föraning om de kraftfulla idéer och rörelser som skulle förändra det svenska samhället.

Jalmar Furuskog skrev till IOGT:s 45 års jubileum 1924 en artikel om förutsättningarna för IOGT:s framväxt, dess farliga och radikala idéer samt dess betydelse för samhället under dess första årtionden. Den är läsvärd än idag och jag väljer därför att återge den här.

Det är i dagarna 45 år sedan vårt lands första godtemplarloge, Klippan i Göteborg, instiftades. Den som någon gång kommer att skriva den svenska nykterhetsrörelsens historia skall icke kunna undgå att betrakta godtemplarordens införande i vårt land som ett led i det stora komplex av händelser varigenom det märkliga genombrottet av de radikala idéerna ägde rum i början av 1880-talet.

Det nittonde århundradet uppvisar i vårt land två betydelsefulla nydaningsperioder. Den första inföll på 1830-talet. Då kommo den franska revolutionens idéer över till oss i form av politisk liberalism, då bröt sig en friare religiös strömning fram, då började på allvar den Wieselgrenska nykterhetsrörelsen att utföra sin märkliga folkväckelse. Resultaten av detta stora nydaningsarbete blevo synliga om ett par årtionden: 1850-talet skänkte oss de nya brännvinslagarna, varigenom husbehovsbränningen avskaffades, och 1860-talets representationsreform var ett uttryck för den tidens strävan efter ett mera demokratiskt styrelsesätt.

Så gick det någon tid i förbidan på den nya värld som man hoppades skulle danas av dessa reformer. Men verkligheten om icke att fullt motsvara drömmarna. Strindberg tolkade nog mångas känslor, när han i sin satir ”Det nya riket” gav uttryck åt besvikelsen över tingens nya ordning. Det hände så mycket som man icke hade beräknat. Under 1870-talet blev Sverige industrialiserat i en utsträckning som man förut icke hade anat. Ångsågar och trämassefabriker byggdes, skogsjobbande tog sin början, och industrins tillväxt började de första strejkerna låta höra av sig. Nya krav steg upp ur folkdjupet. Nykterhetsproblemet gjorde sig åter gällande. Lagstiftningen av 1855 räckte inte till. Städernas krogar och landsbygdens ölflod utgjorde i förening en hotande folkfara. Under 1870-talet hade folket ännu bidat i jämförelsevis orörd stillhet. Men omkring 1880 bröt det lös. En hel flock av nya idéer klappade på dörrarna. Det var den nya tidens sändebud, sinsemellan kanske rätt olikartade och stundom bekämpande varandra men i grund och botten djupt besläktade med varann.

”En sol må ha lyst den våren,
den våren i vårens stad,
när den eviga Trikoloren
slog ut som i blommor och blad;
när idéernas genier sänkte
i väntande själar sitt ljus
och hoppet, det givmilda, dränkte
all världen i drömmars ljud.

En sol må ha lyst den våren
som aldrig en vår sen då,
ty barn av de senare åren
de vilja det ej förstå.
De undra var gång, när de stanna
vid åttitalistens stol:
hur brinna hans ord, hans panna
hur lyser den ej av sol!”

För oss, som nu skåda tillbaka på 1880-talet som på ett tillryggalagt historiskt skede, är det nästan ofattbart att en sådan mångfald av idéer kunnat slå ut i folksjälen på en enda gång. Men i grunden är det ganska naturligt. Ty i själva verket var det fråga om ett radikalt uppvaknade till medvetande om den nya tidens, det märkliga och omvälvande nittonde århundradets krav på oss människor. Det som skedde omkring 1880 var en allmän nyorientering inom det mänskliga kulturlivet, motiverad av de stora tekniska, vetenskapliga och etiska nydaningarna under 1880-talet.

Det är lärorikt att ta en överblick av de händelser som inträffade under tiden närmast omkring 1880. I Uppsala bildades studentföreningen Verdandi med fullständig tanke- och yttrandefrihet samt allmän rösträtt som bärande programpunkter. I Stockholm grundades Stockholms arbetarinstitut, förebilden till vår populärvetenskapliga föreläsningsverksamhet, och där blev för första gången den darwinska utvecklingsläran populariserad för större åhörarkretsar. I Skåne började mäster Palm hålla socialistiska agitationstal och i Göteborg stiftades godtemplarlogen Klippan!

”Så kom det. Ett Herrans väder:
att ingen dess make minns.
Av stormar, som skrämt våra fäder,
i fasa ej halvt den hinns.
Det stormar i månar, det stormar
i långa och vintriga år.
Det bryter, det kuvar, det formar
Gud vet, vad ur formen går.”

Det är lätt att kritisera 1880-talet trotsiga aprilfysionomi och naiva världsförbättrar lust. Men här gäller i högre grad än någonsin ordet: var stode vi, om de ej funnits till?

Den moderna nykterhetsrörelsen är ett äkta barn av 1880-talet. Detta årtiondes ljusa förtröstan på det goda hos människorna, dess fördomsfria livssyn, dess okuvliga lust att röja esplanader för att ge luft och ljus, dess bristande vördnad för gammal vidskeplig tradition, detta återfinnes hos nykterhetsrörelsen. Och de strömningar som under 1880-talet sådde storm i sinnena äro burna av samma patos som genomglödgar nykterhetsföreningarnas arbete.

Det är en märklig kombination av idéer: allmän rösträtt, socialism, utvecklingslära, andlig frihet, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelse! En fruktansvärd laddning dynamit under samhället, en oerhörd ”torpedo under arken”.

Det är lätt att förstå, att det farliga sällskapet gjorde nykterhetsrörelsen omöjlig i finare kretsar. Man har stundom undrar varför den svenska ”överklassen” visat så föga intresse för nykterhetsföreningarnas lovvärda arbete. Ingenting är lättare att begripa. Inom samhällets övre lager har man haft så fint väderkorn, att man instinktivt känt släktskapet mellan nykterhetsrörelsen och de samhällsomstörtande åskådningar som man till det yttersta fruktat. Det har inte hjälpt att att nykterhetsrörelsens egna förespråkare ibland sökt göra sin verksamhet så ”neutral” och ofarlig på alla möjliga vis. Man kan dock inte klippa av sin rot. Nykterhetsrörelsens arbete hör oupplösligt samman med tidens stora strävande till en social och kulturell reformation, som i både materiell och ideell mening skall förverkliga 1880-talets främsta lösenord: största möjliga lycka åt största möjliga antal.

När vi nu söka överblicka det nydaningsarbete som på olika områden av samhället ägt rum sedan 1880-talet, så finna vi, att nykterhetsrörelsen i många avseenden varit en surdeg, som trängt långt ner i folksjälens djup, väckt, upplyst och fostrat. Genom nykterhetsföreningarnas arbete har dryckesseden berövats det mesta av den gloria var med vidskepelse och kortsynthet förut omgav den. I fråga om folknykterhetens höjande ha godtemplarlogerna och övriga nykterhetsföreningar i vissa delar av landet åstadkommit underverk. Det är dessa föreningar i långt högre grad än något lagstiftningssystem skola ha äran för de framsteg som verkligen gjorts i fråga om det allmänna nykterhetstillståndet i landet.

Men även för det sociala och kulturella arbetet har nykterhetsrörelsen varit av omistligt värde. Nykterhetsföreningarna ha varit demokratins banbrytare i högre grad än man vanligen tror. I logerna och föreningarna tillämpade man allmän och lika rösträtt på en tid, då fyrkväldet syntes bergsfast grundat i samhället. Godtemplarordens stora princip om människornas broderskap var ju heller ingenting annat än radikal och konsekvent demokrati.

Att nykterhetsföreningarna varit härdar för omfattande bildningsarbete är ju allmänt känt. På otaliga platser i riket ha logernas och cirklarnas bibliotek förmedlat folkets första bekantskap med de ”farliga” författare och idéer som varit nutidstankarnas budbärare.

När man därför i vissa radikala kretsar ser nykterhetsrörelsen över axeln och vill ignorera dess verksamhet, så är detta ett barnsligt förbiseende av den faktiska verkligheten. Nykterhetsrörelsen har verkat socialt och kulturellt nydanande i högre grad än de flesta övriga folkrörelser.

Men vad viktigare är: nykterhetsrörelsen har haft den ärofulla uppgiften att på en mycket betydelsefull punkt komplettera denna sociala och andliga utveckling genom att undanröja en av de faktorer som i allra högsta grad dämpa och förlama allt folkligt framstegsarbete. Det avgörande skälet till den moderna nykterhetsrörelsens oförsonliga hållning mot alkoholbruket är icke någon medicinsk teori om vissa alkoholdosers inverkan på människokroppen utan det hårda faktum att alkoholbruket visar sig vara en oskiljaktig följeslagare till social nöd och kulturell efterblivenhet. Fattigdom, andlig råhet och alkoholbruk är en skändlig treenighet, för vilken det icke finns någon plats i den värld som hägrar för den beslutsamme samhällsreformatorns blickar.

I vissa avseenden ha de stora idéerna från 1880-talet redan segrat. I den mån de huvudsakligen inneburit formella krav, har de varit relativt lätta att realisera: allmän rösträtt, yttrandefrihet, konfessionslös folkbildning. Men de i samhällsordningen mera djupt ingripande kraven är ännu ouppfyllda. Dit hör kravet på et verkligt radikalt bekämpande av alkoholbruket. När vi nu se tillbaka på 45-års arbete, kunna vi också skåda framåt och säga oss, att de hårdaste slagen och de största segrarna ännu återstå.

”Men drömmarn från åttitalet,
den rätta, han sviker ej,
och mulnar det än så galet,
för molnen han viker ej.
Och falla, som löv från träden,
hans drömmar och vänner från,
han lyssnar till lärkekväden,
han lyss till en vårstorms dån.”

Många vänner ha, som bekant, fallit från, och många gånger har det mulnat över vägen. Men det dröjer törhända icke länge, förrän den svenska nykterhetsrörelsens väg lärkorna börja sjunga och vårstormarna dåna. Låt oss trofast hålla ut till dess!

← Tidigare