Frågan är vad eleverna ska göra annars istället? I dagens samhälle krävs det i princip en gymnasieutbildning för att kunna få jobb och det är heller inte säkert att de som inte är studiemotiverad är motiverad att jobba heller…

Däremot håller jag med om att det är otroligt viktigt att det finns möjligheter till vuxenutbildning senare för de som var omotiverade, ointresserade, omogna eller hade privata problem under gymnasietiden. Idag skär ju regeringen ner på dessa möjligheter, samtidigt som man vill att eleverna ska läsa allt mindre på gymnasiet. Det är ingen kunskapsskola borgerligheten står för, det är en kunskapsfientlig skola.

Reflektioner:
Jag är varken fundamentalistisk betyganhängare eller fundamentalistisk betygmotståndare. Det finns många svårigheter med betyg, men det har också en funktion som urvalsinstrument och möjligen motiverande.

Jag tror dock att betygens betydelse överdrivs väldigt mycket i debatten. Både från de som är för och från de som är emot. Jag tror inte att lösningen på skolans problem handlar om betyg tidigare eller senare, möjligen hade det varit vettigt om politikerna kunde enas så att skolan slipper betyda betygssystem och betygsålder ganska ofta.

Det jag emellertid tror är att det finns en fara med betyg på låg- och mellanstadiet eftersom väldigt många barn inte är tillräckligt mogna för att förstå betydelsen av dessa och kommer att ta det personligt eller som en stämpel.

Jag tycker att kompetenta och välutbildade lärare måste klara att bedöma elevers förmåga och kunskaper utan att behöva sätta en ganska intetsägande bokstav eller siffra på eleven och jag tror snarare att detta pappersarbete skulle sno ytterligare tid från den pedagogiska verksamheten.

Vidare tror jag att engagerade och ”bra” föräldrar pratar med läraren om barnen och försöker hjälpa barnen med läxläsning och liknande utan att få en siffra eller bokstav på barnet. Föräldrar som inte bryr sig nu kommer tyvärr inte att bry sig med betyg heller är jag rädd…

Men jag skulle gärna se mer forskning kring betyg och deras betydelse. Vad jag vet har den forskningen som finns idag inte kunnat påvisa särskilt mycket positiva effekter av betyg. Dessvärre är dagens skolminister inte särskilt intresserad av vad forskningen eventuellt säger utan drivs mer av ideologiska och populistiskt motiverade förslag. Vilket iofs är ett problem inom den politiska skoldebatten generellt.

Kommunaliseringen av skolan är starkt bidragande.

Usel lärarutbildning som delvis är en följd av Lpo94, utbildningen styrs av innehållet.

Betyg är inte till för att ”sortera” eller klassa eleven som individ, fårstår man inte detta då har man nog problem även med andra ting.

Betygen är en kontrollmetod för att se hur utbildningen fungerar, för eleven, för skolan och för föräldrarna. Därför bör betyg införas redan från 1:a klass. Så var det förr i tiden, så är det i Finland som har en mycket effektiv skola.

Det är ett påhittat problem av svagsinta skolpolitiker på vänster kanten att det skulle knäcka elever på lågstadiet om de får dåliga betyg. ”Då får man väl bli bättre” sa ett par intervjuade sjuåringar. De hade fattat galoppen till skillnad från Granlund.

Några saker som jag tror på är i alla fall bättre lärarutbildning, bättre kompetensutveckling för lärare och ökade resurser till skolan gärna med fokus på speciallärare och bättre skolhälsovård.

Sedan tycker jag att friskolorna är ett gissel som borde avskaffas, åtminstone de friskolor som är vinstdrivande eller på religiös grund. Jag tycker också att man kan diskutera om det är möjligt att förstatliga skolan eller i alla fall hur man från statligt håll kan se till att utbildningen blir likvärdig i hela landet.

Stefan:
Jag håller med om att det var dumt att kommunalisera skolan och det har ju visat sig att lärarfacken fått helt rätt i sin kritik.

Visst har Björklund rätt i att det finns problem i den svenska skolan, men han har inte rätt i att den är i ”strykklass” eller ”världens stökigaste skola”. Björklund har dock mest fel när det handlar om receptet för en bättre skola.

Friskolorna är trots allt en stor faktor när det gäller att ta resurser från skolverksamheten totalt sett och det tycker jag är problematiskt. Den s.k. valfriheten prioriteras högre än utbildningskvalitet.

Tharand:
Jag håller med. Björklund satsar mer populism än på genomtänkta analyser och förslag, men det verkar ju gå hem.

Betygssystem som saknar godtycke och är rättvisa är svåra att införa, men rimligen borde detta vara viktigare att sträva efter än att tjafsa om det ska vara 3, 5 eller 10 betygssteg.