Felix Herngren förklarar sig och försvarar sig. Det är hälsosamt. Man blir pigg och glad. Man känner sig fräschare. Sexlivet blir bättre. Kroppen mår bra av det. Argumenten för en alkoholfri månad haglar.

Frågan som ingen ställer är: Varför överhuvudtaget dricka om det är så skönt att vara nykter? Frågan är uppenbarligen otänkbar. I den svenska alkoholkulturen är normen att dricka så stark att varje ifrågasättande av alkoholens roll blir kontroversiellt. Tanken att avstå alkohol en månad är för programdeltagarna kontroversiell och märklig. Möjligheten att avstå jämt är inte ens något de reflekterar över.

Visst är det sorgligt?

Det är alldeles uppenbart att vi behöver bli fler som bryter normen och som står för det! Och vi behöver fler nyktra mötesplatser där det alldeles naturligt att inte dricka alkohol och där vi som av olika anledningar inte vill förgifta oss med alkohol inte behöver försvara oss. Ikväll arrangerar min förening, 2010 Trots Allt! Klubb Sockerdricka, ett nyktert musikcafé, som ett bidrag till fler nyktra mötesplatser!

Se klippet nu, det är värt att se! Diskussionen om vit månad börjar efter 20.45 min. Länk till videoklippet!

• Segregering
  Friskolor, fritt skolval och ökad beoendesegregation har påverkat kunskapsutvecklingen negativt.
   
• Decentralisering
  Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet har lett till en sämre fördelning av resurser där skolor med större behov inte tilldelas tillräckligt mycket extraresurser.
   
• Differentiering
  Särskiljande av elever beroende på kunskapsnivå och behov av stöd försämrar resultaten. Trots det har det blivit allt vanligare och sker allt tidigare.
   
• Individualisering
  Individualisering i betydelsen mer arbete på egen hand och mindre lärarledd tid i klassrummet påverkar elevernas resultat negativt.

Slutsatserna i rapporten känns knappast som någon överraskning, men det är bra att budskapet nu kommer från Skolverket. Friskolor, sortering av elever tidigt och mindre lärarledd tid är det som försämrat svenska elevers kunskapsutveckling, trots det driver regeringen och Jan Björklund en politik som i just denna riktning faktorer kombinerat med en populistisk retorik om "ordning och reda" där stökiga elever beskrivs som skolans stora problem.

Stökiga elever är möjligen symtom på fel i skolpolitiken som funnits ett bra tag och accelererat under major Björklunds befäl, men det är inte det grundläggande problemet.

Tidigare bloggat om skolan:
Att ställa meningslösa krav är ett sätt att bry sig?
Björklund har fel
Skolan är ett eget samhälle

Mer läsning om Skolverkets rapport:
Vänsterpartiet | Mer vänster i Uppsala | Vänsterdebatt |
Alliansfritt Sverige | DN | SvD | HD | SR

Det vi vet utan denna studie är i alla fall att alkohol ökar risken för hjärnskador.

Återigen en krystad artikel om hälsovinsterna med alkohol. Vad fyller dessa artiklar (och forskningen) för syfte annat än att främja drickande och skapa en falsk uppfattning om alkohol och hälsa?

Sven Andréasson på FHI sa häromdagen egentligen allt som behöver sägas om "alkoholens hälsovinster":

Det finns inga medicinska skäl att rekommendera alkoholdrickande. Första glaset är en riskfaktor.

"Om jag är på middagsbjudning med släkten och det bjuds på alkohol. En av släktingarna är på gränsen till att betecknas som missbrukare. Min fråga blir: Hur bör jag agera? Värden/värdinnan vill inte särbehandla någon och tex spä ut spriten till en av gästerna, det vore integritetskränkande. Värden vill heller inte säga stopp till en av gästerna alla skall behandlas lika och alla måste själv ansvara och ta ställning till om man klarar av att dricka. Tacksam för svar."

Är inte detta helt jävla galet? Att inte bjuda alkohol vid en middagsbjudning finns inte som ett alternativ. Inte ens när en av gästerna har alkoholproblem. Alkoholkulturen är så stark att idén inte ens verkar ha föresvävat frågeställaren.

Hela chatten med Benny Haag finns här för den som är intresserad.

Det är förstås bra att studiemedlet äntligen höjs, men sättet som det görs på gör mig bara förbannad. Låt mig nämna några invändningar:

1. Det är främst lånedelen som höjs. Istället för att se utbildning som en investering för samhället så vill regeringen verka för ökad egenfinansiering av utbildning. De som redan idag drar sig för att man måste skuldsätta sig rejält för en utbildning lär inte bli mer sugna på att plugga.

2. Den s.k. satsningen bekostas av att avgifterna för de med CSN-lån ökar. Inte så stor sak egentligen kanske, men sett i ett större perspektiv är det en tydlig del av regeringens politik. Sänka skatterna och öka avgifterna! Skatterna är progressiva, medan avgifterna är samma för alla. Ni får gissa vilka som tjänar på det…

3. Höjning av fribeloppet är väl i och för sig trevligt för en liten klick studenter som jobbar väldigt mycket, men frågan är hur prioriterat det är och vilken signal det sänder? Utgångspunkten verkar vara att studenter ska jobba sidan om, men för väldigt många fungerar inte det med studierna. Det heter väl heltidsstudier av en anledningen? Och hur bra går regeringens intention om att studenter ska ta examen på kortare tid ihop med utgångspunkten att vi ska jobba sidan om?

Jag och en kompis gjorde ett snabbt överslag och kom fram till att med den nya höjningen av fribeloppet kan man jobba nästan halvtid samtidigt som man pluggar. Jag har faktiskt svårt att se den möjligheten som det mest prioriterade för Sveriges studenter. Varför inte satsa på studiemedel och utbildningskvalitetet istället? Då skulle färre hinna eller behöva jobba väldigt mycket sidan om.

Men i alla fall, man ska väl vara tacksam för det lilla! Vad ska man göra med sina 40 spänn mer i månaden då?¹ Själv funderar jag på att satsa mina första 40 spänn på att det blir maktskifte om ett år!

1. Efter att prisbasbeloppet justerats blir det väl dock bara 32 kr eller nåt sånt

Jag har, trots vissa svagheter i att läsa medicinska rapporter på engelska, skummat igenom rapporten och hittat att den verkar ha samma brister som flertalet andra liknande studier om hälsovinster av att dricka alkohol. Studien visar alltså att en "måttlig konsmtion" av 1-2 glas vin per dag är bra för hälsan. Bättre än att inte dricka alls och betydligt bättre än att dricka mycket.

Problemet är att det finns många faktorer som studien inte tar hänsyn till. Visserligen tar rapporten upp vissa andra livsstilsfaktorer, dvs. fysisk aktivitet, rökning och till viss del tidigare sjukdomshistoria. Däremot sägs inget om eventuella anledningar till att de som i studien avstår från alkohol väljer att göra detta. Icke-konsumenteter är en heterogen grupp av människor som avstår från alkohol av väldigt olika skäl, men troligen är det många som avstår på grund av tidigare alkoholproblem. I gruppen ingår alltså dem som druckit alldeles för mycket alkohol under en tidigare period i livet och att dessa har sämre hälsa än andra är väl inte särskilt förvånande?(!)

Det finns också andra troliga skillnader för gruppen icke-konsumenter. I ett land där alkohol utgör en viktig del av det sociala umgänget är det rimligt att anta att flera av de som inte dricker alkohol utmärker sig socialt även på andra sätt. Bland de som inte dricker finns helt enkelt fler som är socialt utsatta, t.ex. fler ensamma och fler med psykisk ohälsa, och att dessa faktorer är riskfaktorer för andra former av ohälsa vet vi av tidigare studier.

Slutsatsen blir alltså att vi vet så lite om gruppen icke-konsumenter i dessa studier att det är svårt att påstå att det av hälsoskäl skulle vara bättre att dricka alkohol än att inte göra det. De studier som undersökt hälsan hos organiserade nykterister visar att dessa har bättre hälsa än de som dricker måttligt. Andelen organiserade nykterister är dock i minoritet bland icke-konsumenterna,¹ vilket gör att hälsovinsterna för denna grupp inte får genomslag för hela gruppen icke-konsumenter.

Slutligen bör poängteras att det enbart är vid relativt låg konsumtion av alkohol (1-2 glas per dag), som de påstådda positiva hälsoeffekterna uppnås, men vi vet ju att många inte kommer klara detta utan även dricka mer. Och att dricka större mängder alkohol, även om det bara är vid sporadiska tillfällen, innebär defintivt försämrad hälsa.

Således bör rapporter om alkoholens eller vinets fantastiska hälsoeffekter tas med en rejäl näve salt.

Källor:
Rapport publicerad av British Medical Journal
Boken Solidarisk alkoholpolitik av Lars Åke Augustsson (red), m.fl.

Andra tidningsartiklar om detta:
Metro 

1. I Sverige utgör organiserade nykterister 20% av icke-konsumenterna, men i Grekland är andelen troligen betydligt mindre

Studenter ska stå med mössan i hand och vara tacksamma eftersom andra har det sämre? Jag ställer inte upp på det precis som jag inte ställer upp på att svenska arbetare ska vara glada att det åtminstone finns några arbetsmiljöregler, att sjuka ska vara glada att de slipper svälta eller funktionshindrade minsann ska vara tacksamma att de får hjälpmedel så att de kan leva ett drägligt liv.

I en diskussion om studenters ekonomi bör man vara mycket klar över en sak. Studentgruppen är inte homogen utan väldigt heterogen. Behoven skiljer sig beroende på ålder, familjesituation, utbildning, utbildningsort, handikapp, osv. Dessa faktorer påverkar också den så ofta åberopade möjligenheten att arbeta extra.

Just idéen att heltidsstuderande studenter ska jobba sidan om studierna är en sak som retar mig väldigt mycket. Dels är våra individuella förutsättningar att orka och hinna arbeta sidan om, dels har kontakter betydelse och dels har naturligtvis utbildningens upplägg stor betydelse för denna "fantastiska" möjlighet. Visst är det så att många uppenbarligen hinner både jobba och plugga, men om man vänder på det hela:

Om väldigt många på en heltidsutbildning har möjlighet att jobba vid sidan om studierna är det inte då undervisningen som är bristande? Istället för att sträva efter att studenter ska jobba extra borde man väl sträva efter mer undervisningstid, högre krav och högre kvalitet i utbildningen?

Att höjning fribeloppsgränsen och sända signalen att alla studenter bör jobba tror jag snarare leder i en annan riktning. Dessutom krockar det helt med regerings målsättning att fler ska ta sin examen på kortare tid än idag. En höjning av fribeloppet är också en idiotisk åtgärd ut jämlikhetssynpunkt. En höjning gynnar de cirka 10 procent som idag slår i taket medan en höjning av studiemedlet kommer alla studenter till del.

En höjning av studiemedlet är också väldigt motiverat. Inte för att studenterna idag svälter, men för att det ofta inte finns utrymme för oförutsedda utgifter, sjukdom, tandläkarbesök, sparande, osv. De flesta studenter tvingas välja bort saker som tillhör en normal och rimlig levnadsstandard, om de inte jobbar eller får hjälp av anhöriga.

Studiemedlet bör inte höjas bara för att höja standarden för enskilda studenter. Det bör också höjas för att uppvärdera studier. Fler kommer lockas, våga och ha möjlighet att studera, vilket en faktor för att öka mångfalden bland de högskolestuderande. 

En sak vi ska komma ihåg är dessutom att den största delen av studiemedlet idag utgörs av lånedelen. Min vision är att detta ska ändras, så att lånedelen utgör en liten del eller försvinner helt. Studielön är en investering och visar att samhället värderar studier och förbättrar studenters situation. Som en bonus försvinner en av de vanligaste argumenten för löneskillnader och vi kan därmed beskatta akademiker betydligt mer än idag.

2008 kan för min del sammanfattas som ett år utan stora förändringar. Jag har engagerat mig mer i vissa saker och hunnit med andra lite mindre. Jag har genomlidit den så kallade väggen och trots en ekonomi körd i botten klarade jag dessförinnan av sommaren. Men i stort har förändringarna varit små. Jag bor på samma ställe och går samma utbildning. Livet har rullat på.

En förändring under året har varit mitt förhållande till bloggar och bloggande. Jag har bloggat och läst bloggar sen 2005, men det var först under 2008 som jag fick verkligt fart på mitt bloggande och började läsa andra bloggar än mer. Nu läser jag nog oftare bloggar än vad jag läser annan media.

Denna förändring sammanföll nästan med bloggbävningen och det ökade intresset för bloggandet i "gammelmedia", ett intresse som ibland blir lite väl överdrivet. Bloggar måste naturligtvis läsas kritiskt, men det är en nyttig lärdom för många att även gammelmedia måste läsas kritiskt.

Jag har relativt stort förtroende för svenska tidningar och svensk tv, men bloggosfären innebär en direkt möjlighet för reaktion på felaktig nyhetsrapportering och möjlighet att belysa frågor som inte tas upp av traditionella media. Bloggosfären bidrar till att ge en mer komplex och förhoppningsvis mer sann bild av verkligheten.

2008 har nu emellertid övergått till 2009 och inte heller detta år räknar jag med omvälvande förändringar. Närmast för min del ligger termin 4 på juristprogrammet med straffrätt och processrätt. Just nu känns det inte som att det kommer bli något humanare tempo än förra terminen.

I övrigt är mina blygsamma personliga förhoppningarna inför det nya året att äta bättre, träna mer, engagera mig mer i diverse saker och gå på improvisationsteater lite oftare. Vi får väl se hur det går med detta…

Jag kan inte heller låta bli att tänka på de som sällan eller aldrig känner någon julkänsla och längtan efter julen. De som tycker att julen är jobbig av olika anledningar. Ganska ofta spelar alkoholen en roll.

Jag gillar julen och har det ju trots allt bra, men alla känner vi väl någon som inte kommer få någon vidare bra jul i år. Just i år har julens baksida skymtat extra tydligt för mig och det väcker många tankar. Jag hoppas att det arbete vi lägger ner på Vit jul kan göra en liten skillnad. Uppmärksamma problem och påverka i alla fall lite grann i positiv riktning.

Här hos mig dukas snapsglas och julöl fram för fullt just nu. Jag är inte längre något barn och dessbättre förskonad från mer allvarliga konsekvenser av alkoholdrickande under julen, men ändå känner jag en liten klump i magen. Ett lätt obehag.

Själv har jag under dagen börjat läsa Arbetarrörelsen och alkoholpolitiken (1977) av Kjell E Johanson, som jag har lånat. En mycket intressant bok som jag lär få anledning att återkomma till här i bloggen.

Nu ska jag fortsätta mitt julfirande. Jag hoppas att den som eventuellt läser detta inlägg har en bra jul.

God jul!

Jag blev riktigt berörd och känslorna växlade snabbt mellan glädje, ilska, förtvivlan och sorg. Igenkänningsfaktorn var mycket hög i Evin Rubars personliga, men samtidigt allmängiltiga repotage om hur barn upplever vuxnas drickande. Programmet tar sig an det tabubelagda ämnet att ifrågasätta alkoholens plats och betydelse i gemenskapen mellan vuxna. Ett ifrågasättande av den så kallade "måttlighetskonsumtionen".

Jag minns obehaget, otryggheten och rädslan från fester när jag själv var barn. Jag kan som nykter känna ett sådant obehag även idag, men som vuxen kan man åtminstone, till skillnad från små barn, på olika sätt hantera dessa känslor och även undvika att utsättas för dem.

Jag blir glad när jag ser de kloka och härliga sjuåringarna berätta och förklara, men samtidigt blir jag beklämd och oroad över deras upplevelser och vilken kunskap om alkohol de redan tillägnat sig genom sina föräldrar.

Jag blir arg och ledsen när jag ser ungdomarna i Båstad som super på stranden. Inga föräldrar syns till och många av dessa sitter själva i en båt eller på ett uteställe och super. Ungdomar som så himla gärna vill vara vuxna och ungdomar som trycks in i alkoholkulturen. Många kommer i kläm och vissa far väldigt illa.

Även om en stor del av programmet handlar om ungdomar och barn så visar den sambanden till vuxnas drickande på ett väldigt tydligt sätt. Det är inte ungdomarnas alkoholkonsumtion som är det grundläggande problemet, utan de vuxnas. Och det är inte missbrukare som är det största problemet, utan normalkonsumenterna.

Det finns otroligt många fler aha-upplevelser och intressanta beskrivningar i programmet. Jag har själv upplevt hur provocerande det kan vara att vara nykter i ett sammanhang där alkoholen är självklar. Jag har mött dessa vuxna, dessa föräldrar, som ser "andras drickande" som ett problem, men aldrig vågar reflektera över sitt eget.

Jag hoppas att väldigt många kommer att se denna lysande dokumentär. Och att de vågar fundera över och ifrågasätta sitt eget förhållande till alkohol.

Se programmet!

Andra som skrivit om programmet:

Rossana Dinamarca skriver om alkoholnormen

Hillevi Wahl skriver om programmet

ArvidFalk skriver att vi kan minska våldet, om vi vill

Artiklar om programmet:

DN