I Politik den
30 januari 2008 med Inga kommentarer
Idag meddelades föga förvånande att John Edwards ger upp försöket att bli demokraternas presidentkandidat. Det är tråkigt, men med tanke på utvecklingen var det oundvikligt.
Nu är ju frågan vilken kandidat Edwards väljare kommer att rösta på om en vecka. Edwards själv verkar inte vilja stödja någon kandidat, åtminstone inte än så länge.
Edwards har fortfarande en eventuell chans att bli vice president-kandidat. Hur intresserad han är av det och hur det påverkar utvecklingen återstår att se.
I Humor, Musik den
30 januari 2008 med 1 kommentar
Jag hittade en artikel där någon av Sydsvenskans grävande journalister bevisar att Nationalteaterns låt Hanna från Arlöv inte höll sig till sanningen. Sydsvenskan har intervjuat Hanna och det visar sig att hon aldrig var kommunist, inte strejkade och inte bodde i Arlöv.
Det är sådan här journalistik som man verkligen saknar! Jag hoppas att Sydsvenskan gör detta till en serie. Nästa vecka kan man bevisa att Mikael Wiehe aldrig jobbade vid Keops pyramid och sedan kanske att Staten och Kapitalet aldrig har suttit i samma båt. Möjligheterna är obegränsade! I Latin Kings låt Fint väder antyds det ju till och med i själva låten att det inte var fint väder den dagen!
Jag väntar med spänning Sydsvenskan!
I Min uppgörelse med vuxenheten, Musik den
30 januari 2008 med Inga kommentarer
När jag var hemma på jullovet så lyssnade jag en del på Adam Tensta. Min bror och Bê var däremot inte ett dugg intressant av musiken.
Förra veckan i Sälen spelade de (Pontus och Bê alltså) däremot My cool hela tiden… Så det kan gå…
I Politik den
29 januari 2008 med Inga kommentarer
Det hörs från och till klagomål om att republikanerna syns för lite i svensk media, som koncentrerar sig på demokraterna. Jag håller med om detta och tänkte därför skriva några tankar om vad jag tror att det beror på och sedan lite om läget i det republikanska racet inför dagens primärval i Florida.
Av lathet och för att spara tid återanvänder jag ett inlägg från politikforumet på Whoa.nu i något modifierad form :)
Varför är det så stort fokus på demokraterna i svensk media?
Till viss del tror jag att den officiella förklaringen, att valet på den demokratiska sidan är historiskt eftersom det innehåller en svart man och en kvinna, är en del av förklaringen. Men det räcker inte för att förklara allt. Jag tror naturligtvis inte på någon stor konspiration av svensk ”vänstermedia” som vissa bloggare och andra debattörer verkar göra.
Däremot har jag tre andra hypoteser:
– Hillary Clinton är mer känd och populär i Sverige än några andra kandidater och därför vill läsarna läsa om henne.
– Demokraterna har haft ett övertag med tanke på missnöjet med George Bush och därför ansetts mer intressanta.
– Demokraternas politik och sätt och resonera ligger svenskar generellt på något sätt närmare och därför blir det naturligt ett visst fokus på demokraterna.
Med detta sagt så hade jag gärna sett mer media om republikanerna, inte minst eftersom deras val är så spännande. Jag upplever dock som om det har blivit något bättre nu på sistone.
Om vi övergår till dagens republikanska primärval, så ser det väldigt jämt ut mellan Romney och McCain i opinionsundersökningar. Det är som sagt mycket spännande. Jag tror dock att McCain kommer att ta hem det hela. Den senaste republikanska debatten tycker jag visserligen att Romney vann, men McCain var inte långt efter och gjorde inga allvarliga missar.
Jag tror att McCain fortfarande har en positiv trend av sina tidigare vinster och att han ses som mest valbar när det väl gäller. Romney upplevs som för konservativ, för populistisk och dessutom mormon. McCain har större chanser att locka demokratiska röster och hans inställning till Irakkriget verkar inte längre vara en belastning, p.g.a. den senaste utvecklingen.
Om man ser till övriga kandidater, som jag tror är chanslösa:
Giulianis taktik att inte satsa på de första staterna verkar ha varit usel. Om han inte vinner i Florida är det troligen kört och det finns inget som tyder på att han skulle vinna. Hans pengar verkar dessutom vara slut. Om Giuliani kastar in handduken är det för övrigt ytterligare en sak som talar för McCain, eftersom de som hade tänkt rösta på honom i störst utsträckning troligen röstar McCain istället.
Huckabee har gjort ett oväntat bra val och han är duktig på att framföra sin politik på ett enkelt sätt, vilket säkert tilltalar ”vanliga människor”. Stödet från partietablissemanget är det däremot sämre med och pengarna verkar vara slut. Dessutom ligger han långt åt höger.
Paul sticker ut och upplevs kanske som en frisk fläkt av vissa. Även om jag skulle säga att hans politik har mer gemensamt med en unken pust :)
Hur som helst så är han för mycket outsider och har för svag politisk plattform för att överhuvudtaget ha någon chans, men man får väl ändå erkänna att han fört en bra kampanj.