I Allmänt den
6 juni 2011 med Inga kommentarer
Jag har mycket länge varit väldigt skeptisk till nationalism och nationaldagen. Anledningen är nationalism genom historien har används som försvar och förevändning för bl a invasioner, förtryck och i extremfallet folkmord. Nationalism är i grunden en ideologi som berättigar ett vi och dom-tänkande och kan därför få ödesdigra konsekvenser.
Dessutom är det tydligt att nationalstater och därmed nationalism är ovanifrån skapade projekt för sammanhållning och borgerlig hegemoni. Vänstern och arbetarklassen har inget att tjäna på solidaritet med borgarklassen enbart för att den också är svensk.
På senare tid har jag emellertid skapat en något mer nyanserad bild. Jag är fortfarande i grunden skeptisk till all nationalism, men jag kan också se att det finns platser och länder där nationalismen har en delvis annan innebörd och där nationalismen kan fyllas med progressivt innehåll. I länder som varit förtryckta kolonier kan nationalismen symbolisera en viktig gemenskap och sammanhållning mot förtryckarna. Nationaldagar och nationella symboler blir då symboler för frigörelsen.
Den situation som gäller i de länder med "progressiv nationalism" har väldigt lite att göra med svensk nationalism. Sverige har också en historia av förtryck, men i vårt fall är det vi som var förtryckarna. Den svenska nationalismen hyllar stormaktstiden då Sverige ockuperade stora landområden i Europa. Den hyllar också de enväldiga kungar som förtryckte folk både i Sverige och i andra länder.
Jag tror inte det är möjligt, nödvändigt eller ens önskvärt att skapa en "progressiv nationalism" i Sverige. Vi har ingen historisk kamp att bygga nationalism på och då blir det i bästa fall meningslöst flaggviftande.
Jag ska kanske tillägga att jag tror att nationalstaten kommer vara en viktig politisk arena under överskådlig framtid och att den till exempel är mer förankrad än dagens EU-projekt, men det är inget som motiverar nationalsånger och flaggviftande.
I Allmänt den
3 juni 2011 med Inga kommentarer
Många förfasas över en undersökning som visar att unga inte tycker att demokrati är särskilt viktigt. Och visst är det problematiskt, men många följdfrågor står obesvarade. Vad har de unga för erfarenhet av demokrati? Hur definieras demokrati? Vad är anledningen till att demokrati inte värdesätts?
Vi måste vara klara över att den demokrati som finns i Sverige är begränsad, liksom i alla de stater som i allmänhet kallas för demokratiska stater. Dels är de formella demokratiska rättigheterna begränsade och dels är de faktiska demokratiska möjligheterna ännu mindre. I en värld där betydelsen av demokrati ofta reduceras till möjligheten att lägga sin röst på relativt lika partier vart fjärde år är kanske resultatet trots allt inte jättekonstigt.
Låt mig skissa på fyra möjliga delförklaringar till det bristande stödet för demokrati.
Ideologiernas och drömmarnas död
Partierna idag blir alltmer lika och en röst upplevs ha allt mindre betydelse. Oavsett att demokratin var otillräcklig även för 30 år sedan så inbillar jag mig att en röst upplevdes ha större betydelse. Idag har bilden av politiker som förvaltare tydligare etablerats. Och allt fler beslut motiveras som ofrånkomliga på grund av "globalisering", EU eller nåt liknande. Att i ett sånt läge tänka sig att en stark ledare lika gärna kan förvalta landet är kanske inte så märkligt? Idag lever drömmen om ett annat samhälle, ett samhälle utan förtryck, hos allt för få.
Faktisk inskränkning av demokratin och demokratiska rättigheter
EU är en odemokratisk koloss som sätter ramarna för politiken och sätter marknaden som herre över samhället. Facket är allt svagare och står under attack från EU och borgerliga politiker. Undersökningar visar att många idag inte vågar säga sin mening av risk för repressalier från sin arbetsgivare. En förhoppning är ju att detta ska leda till strid för ökad demokrati, men risken är nog att det leder till en känsla av hopplöshet och uppfattningen att det är enklare att "sköta sitt eget".
Från medborgare till kund
Idag förväntas vi i allt färre sammanhang att vara medborgare med medbestämmande. Istället ska vi som kunder på en marknad välja vilket företag som vi tror kommer ge oss bäst vård och minst farliga biverkningar. Företagen tar över det som tidigare sköttes gemensamt och begränsar vår möjlighet till inflytande. Företag är inte demokratiska och den officiella sanningen är att det är en bra sak. Media och politiker matar oss med budskapet att privata företag är bättre än demokratiskt styrda och gemensamt ägda alternativ. Är det då konstigt att unga misstror demokrati?
Ökade klyftor
Klyftorna i samhället har ökat oavbrutet sen i början av 1980-talet och de senaste åren med borgerlig regering har utvecklingen accelererat. Ökade klyftor leder naturligtvis till mindre sammanhållning i samhället och för den som tillhör de missgynnade skapas en känsla av utanförskap. Att högerpolitik med ökade klyftor och fler utslagna skapar ökade spänningar i samhället och banar väg för fascistiska rörelser är något som vi sett många exempel på under historien.
Låt oss inte sluta drömma om en värld där marknaden inte styr och demokrati inte reduceras till att rösta på likadana partier vart fjärde år. En annan värld är möjlig!
I Allmänt den
1 juni 2011 med Inga kommentarer
Debatten om den så kallade "gårdsförsäljningen", som numera innebär att låta alla producenter i hela EU öppna spritbutik var de vill i hela Sverige, fortsätter.
Centerpartisten Per Ankersjö i Stockholm var häromdagen ute i SvD och kämpade för "friheten". Ankersjö är emellertid öppen med att han helst skulle "vilja gå längre än så och avskaffa monopolet helt och hållet."
Om målet är att avskaffa Systembolagets monopol får man ju hålla med om att "gårdsförsäljning" är ett bra steg på vägen. Det är förstås många som förstår det, men de väljer av taktiska skäl att vara mindre ärliga med sina intentioner än Ankersjö. Om förslaget går igenom har vi nämligen inget monopol i egentlig mening och med största sannolikhet kommer införd "gårdsförsäljning" att strida mot EU-rätten. Då kommer EU tvinga oss att helt avskaffa Systembolaget.
Vems frihet är det då Ankersjö strider för? Han bekymrar sig åtminstone inte om den frihetsbegränsning och det lidande som ökad alkoholkonsumtion leder till. De 2 000 nya dödsfall, 20 000 fler fall av polisrapporterat våld, 6 600 fler rattfylleribrott, och 11 miljoner fler sjukdagar per år som blir följden av avskaffat monopol är väl inget emot friheten att kunna köpa sprit på macken en fredagkväll? För att inte tala om alkoholindustrins ekonomiska frihet!
Ibland måste man väga olika intressen mot varandra. För oss som tycker att människors välmående är viktigare än ekonomiska intressen och sprit på macken är det självklart att säga nej till "gårdsförsäljning" och ja till fortsatt kontrollerad försäljning genom Systembolagets monopol!
I Allmänt den
30 maj 2011 med 2 kommentarer
Jag hittade en debattartikel från LRF om gårdsförsäljning, visserligen en vecka gammal men fortfarande värd att kommentera.
Jag har oerhört svårt att förstå den tid och kraft som LRF lagt på frågan om gårdsförsäljning av alkohol. Gårdsförsäljning av alkohol berör mindre en promille av LRF:s medlemmar, men har trots det varit en fråga som förbundet drivit hårt. Jag tycker det är häpnadsväckande och om jag själv var medlem skulle jag vara upprörd.
Jag är uppväxt på landet och jag känner starkt för lantbrukets möjligheter att överleva och möjligheten till en fortsatt levande landsbygd. För denna ödesfråga betyder gårdsförsäljning av alkohol ingenting, verkligen ingenting.
Däremot finns det många andra regleringar som berör oerhört många av LRF:s medlemmar och deras möjligheter till inkomst. Ett exempel är regler försvårar möjligheten att sälja grönsaker, kött, mjölk och liknande direkt till konsument. Det handlar om frågor som skulle kunna förändra förutsättningarna för väldigt många lantbrukare, men i dessa frågor har jag inte hört en knyst från LRF som istället lägger all denna energi på en fråga som berör ett tiotal gårdar. Det är ofattbart.
Nu sitter vi dessutom med ett förslag om gårdsförsäljning som verkligen inte handlar om att några vinodlare ska kunna sälja sitt vin på gården, utan som möjliggör för alla svenska och utländska alkoholproducenter att öppna butiker var de vill i Sverige och sälja sina egna och andras varor. Spritbutiker helt enkelt.
Lars-Göran Pettersson tycks tyvärr okunnig om både svensk alkoholpolitik och om EU-rätt. Hans främsta försvar av förslaget om gårdsförsäljning är dessutom naivt. Han lyfter fram att mängden alkohol som får säljas är begränsad och därmed lönar det sig, enligt Pettersson, inte för utländska producenter att öppna butiker i Sverige.
Just det! Begränsningarna av försäljningsmängden är naturligtvis det första alkoholindustrin kommer arbeta för att förändra. Det är väldigt naivt att tro att dessa begränsningar kommer se likadana ut om några år…
Hur vår det om LRF ägnade sig åt frågor som faktiskt gynnar Sveriges lantbrukare och inte åt sådana som möjligen gynnar en promille av medlemmarna?
I Allmänt den
29 maj 2011 med Inga kommentarer
Lagom inför årets skolavslutning har alkoholindustrin en debattartikel i SvD om problemet med att unga dricker alkohol vid skolavslutningen. Det är väl fint att alkoholindustrin bryr sig? Att man tar ansvar?
För den som läser artikeln ordentligt och dessutom följt med i alkoholindustrins tidigare kampanjer och politiska linje är det dock lätt att genomskåda omtanken.
Industrin oroar sig inte främst för ungdomars alkoholkonsumtion utan för att de kanske konsumerar "smuggelsprit" eller "hembränt". Alkoholindustrin kräver hårdare tag mot sina illegala konkurrenter och nästa dag kräver de sänkta alkoholskatter för att kunna sälja mer. Och ungdomar är en priskänslig konsumentgrupp…
Alkohol kostar inte bara "pengar, känslor, skadegörelse och en hel del pinsamma situationer". Den leder också till att människor dör, misshandlas, våldtas, blir beroende, råkar ut för olyckor eller far väldigt illa på andra sätt.
Detta struntar den lägsta formen av företagande i, den som göder sig att sälja beroendeframkallande och berusande gift till människor.