I Allmänt den
8 januari 2013 med Inga kommentarer
Idag rapporterar tidningarna om en norsk studie som visar på samband mellan nykterhet och sociala problem. De unga som inte dricker alkohol är mer ensamma, har högre dödlighet, ett mindre utvecklat sexliv och har oftare behov av olika sociala insatser.
Detta är ett samband som inte känns särskilt förvånande och intressant att detta har blivit belagt i en studie. Det konstiga i sammanhanget är hur media väljer att vinkla nyheten. Kanske är det inte så konstigt eftersom media älskar att framställa alkohol positivt, men medias rapportering missar helt det intressanta i studien.
Det finns sedan tidigare studier som visar att folk som inte dricker alkohol har sämre hälsa än de som dricker alkohol. Vissa hävdar att detta beror på att alkohol i sig har positiva hälsoeffekter, men den norska studien visar att det troligen snarare beror på att en del som avstår från alkohol också har sociala problem. Sociala problem som t.ex. ensamhet vet vi sedan tidigare leder till högre dödlighet.
Det studien inte visar är att avhållsamhet från alkohol leder till sociala problem. Studien svarar inte på den frågan. Det kan lika gärna vara så att ensamhet leder till lägre alkoholkonsumtion. Det kanske till och med är en rimligare hypotes? Den som har ett mindre umgänge har antagligen färre tillfällen att dricka alkohol.
Värt att notera är dessutom att det inte finns något samband alls mellan sociala problem och organiserade nykterister. Det är däremot belagt i tidigare studier att organiserade nykterister har bättre hälsa än de som dricker alkohol.
Sammanfattning:
Alkoholkonsumtion leder till ohälsa.
Ensamhet leder till ohälsa.
Engagemang i nykterhetsorganisation är positivt för hälsan.
I Allmänt den
7 januari 2013 med Inga kommentarer
IOGT-NTO genomförde 2012 kampanjen Vit Jul för sjätte året i rad och nu sammanfattas resultatet. Nästan 12000 tog ställning för en jul utan alkohol, ca 250 barnaktiviteter genomfördes runt om i landet och kampanjen uppmärksammades i ca 250 pressklipp.
Detta är naturligtvis fantastiskt bra. Jag tror att varje ställningstagande gör skillnad och att varje barnaktivitet gör skillnad för de barn som ges möjlighet att delta. Vad som ytterligare är intressant och bra är det offentliga samtalet om alkoholens roll. I detta sammanhang tycker jag att Vit Jul verkligen varit lyckat. Jag vet inte om det har gjorts någon undersökning om detta, men i alla fall jag upplever att diskussionen om alkoholkonsumtion under julen ser annorlunda ut än för 6 år sedan. Naturligtvis gör 250 pressklipp skillnad, men jag upplever att även andra än IOGT-NTO belyser frågan. Vit Jul har satt alkoholkonsumtion under julen på agendan.
Vit Jul är en kampanj med ett positivt budskap som få kan uppröras över. Upprördheten tycker jag emellertid också hörs högre idag än för några år sedan. Det finns offentliga personer som "tar avstånd" från Vit Jul. Det är faktiskt också ett positivt tecken. Bara det faktum att dessa måste förhålla sig till Vit Jul visar att kampanjen blivit en fråga på dagordningen.
Hur kan vi ta detta vidare? Ett personligt ställningstagande är bra och gör skillnad, men minskad alkoholkonsumtion är inte inte bra bara under julen utan alla dagar på året. Och traditionell alkoholpolitik för begränsad alkoholkonsumtion har alltjämt en viktig roll. Detta bör vi belysa ännu bättre.
I Allmänt den
23 december 2012 med Inga kommentarer
Jag minns obehaget, otryggheten och rädslan från en del fester när jag var barn. De vuxna förändrades och stämningen blev oberäknelig. Även idag kan jag känna liknande obehag. Ibland för egen del, men oftast för att jag tänker på barn som är i samma situation som jag var då. De flesta vuxna i min omgivning var så kallade "normalkonsumenter" av alkohol, men alkohol var ändå ofta obehagligt i den verklighet som jag växte upp.
Att ifrågasätta alkoholens roll i umgänget mellan vuxna är tabubelagt. Julöl, julsnaps och alkoglögg har sin självklara plats i många julfiranden, trots att det kanske finns barn med som upplever alkoholdrickandet negativt. Traditioner är svåra att förändra, men om vi anser att barnen ska få stå i centrum och må bra under julen så måste vi försöka skapa nya traditioner. Vi kan bara börja med oss själva.
Jag tänker vara en nykter och närvarande vuxen under julen och jag hoppas att du vill vara det också. Att ta ställning för nykterhet innebär dessutom att andra, som kanske verkligen behöver det, reflekterar över sin alkoholkonsumtion, dricker mindre alkohol eller väljer att också vara nyktra.
Ta därför sista chansen att ta ställning för en vit jul på www.vitjul.se
Om du känner att du vill göra samma skillnad året runt – bli medlem i IOGT-NTO på www.iogt.se Nykterhet gör skillnad, under julen och året runt.
God jul!
I Allmänt den
9 december 2012 med Inga kommentarer
I lördags arrangerade IOGT-NTO-distriktet i Uppsala en ideologisk kurs. I Kafé Mumrik samlades en grupp diskussionssugna medlemmar för att ägna dagen åt att prata om ideologi och grundsatser.
På förmiddagen föreläste Ola Segnestam Larsson från Ersta Sköndal högskola om ideologibegreppet och ideologiutvecklingen inom IOGT-NTO. Vad är ideologi? Vad kan det vara bra för? När är det negativt? Och hur ser vi på ideologi i samhället idag? Det är exempel på några frågor som togs upp under den mer allmänna delen. Därefter blev det mer om ideologibegreppet inom IOGT-NTO, som började användas aktivt först under 1970-talet, och lite diskussion om vad IOGT-NTO-rörelsens ideologi är och hur vi använder den.
Eftermiddagen ägnades åt en konkret diskussion om det förslag till nya grundsatser som Riksstyrelsen presenterat. Diskussionen blev bra, trots att jag fick migrän och kanske inte var på topp som diskussionsledare. Nedan försöker jag återge några av de synpunkter som framfördes.
Allmänt om förslaget och struktur
Gruppen var enig om att förslaget allmänt var bra och mer lättillgängligt än de nuvarande grundsatserna. Förslaget är lättare att läsa och få en översikt. Angående vad som saknas i förslaget nämndes social verksamhet, miljö och icke-våld, men vi enades nog senare om att detta är saker som inte behöver förtydligas mer just i våra grundsatser.
Inledningsstycket
Gruppen ansåg att bisatsen "utan åtskillnad av något slag" känns överflödig när alla människors lika värde och rättigheter redan poängterats och den passar inte riktigt in i texten. Om ordet individer är rätt i sammanhanget diskuterades också. För egen del tycker jag att det låter ganska kallt och byråkratiskt.
Demokrati-stycket
Bra. Inga särskilda kommentarer om detta.
Solidaritet-stycket
Solidaritet är ett ett begrepp som är svårt att beskriva på ett lättillgängligt sätt. Förslaget lyckas dock få in väldigt många aspekter i en kort text. Speciellt bra att ett internationellt perspektiv lyfts fram. Att begreppet "personlig utveckling" återkommer kan kännas som en upprepning. Några är tveksamma till ordet solidaritet överhuvudtaget – vilka signaler sänder det? Är det något som kan tilltala alla oavsett politisk åskådning? Är det viktigt att vi tilltalar alla? Vi lyckades dock komma på något annat passande ord.
Nykterhet-stycket
Detta stycke ledde till mest diskussion, men den gled också över till att handla mycket om lättöl, alkoholfritt vin eller öl och liknande. Intressanta diskussioner om hur vi bör förhålla oss till alkoholkulturen, men kanske inte direkt relevant för texten. Någon menade dock att vi inte kan säga att vi väljer att liv fritt från alkohol när vi tillåter t.ex. lättöl. Sista meningen blev starkt kritiserad. Alkoholnormen är ett bra ord att använda och känns rätt i tiden, men uttrycket "att minska konsumtionen" känns väldigt lam. Ett svagt uttryck som inte hör hemma i rörelsens grundsatser. Jag slog ett slag för den tidigare formuleringen "tränga tillbaka bruket", men övriga i gruppen tyckte den formuleringen var för mossig. Vi lyckades tyvärr inte enas om någon annan bra formulering.
Sammanfattningsvis var det en bra och intressant dag med mycket diskussion.
I Allmänt den
21 maj 2012 med 2 kommentarer
Det finns många aspekter och argument kring fritt skolval och så kallade friskolor. Jag har valt att belysa kärnan: frågan om valfrihetens effekter och värde.
Valfrihetens effekter
Förespråkarna för fritt skolval har främst lyft fram två effekter som valfrihetens fördelar. Den första handlar om att ökad konkurrens om elever leder till ökad kvalitet i skolan och den andra handlar om att möjligheten att välja ska minska segregationen.
Ökad kvalitet?
Det fria skolvalet har funnits i Sverige under 20 år. Under denna period har vi sett hur svenska skolelevers resultat försämrats. Det kan ha flera olika orsaker, men den som hävdar att det fria skolvalet ökat kvaliteten i svensk skola har mycket att bevisa. Erfarenheterna talar snarare för att motsatt förhållande gäller.
Minskad segregation?
Även på denna punkt har förespråkarna uppenbart fel. Den forskning som finns på området visar tvärtom att segregationen har ökat. Det är de elever som har mest resursstarka och engagerade föräldrar som väljer, medan de elever med mindre välbärgade föräldrar oftast går i den närmaste skolan.
Valfrihetsreformerna tycks inte ha haft positiva effekter på svensk skola, men kanske finns det ändå skäl för valfriheten? Det leder oss in på frågan om valfrihetens värde i sig.
Valfrihetens värde i sig
Vissa menar, ofta överbevisade vad gäller valfrihetens effekter, att valfriheten har ett värde i sig. Det måste dock ställas mot principen om en likvärdig skola för alla. Likvärdighet och valfrihet är två mål som drar åt olika håll eftersom behovet av valfrihet ökar ju större skillnad det är på alternativen – och tvärtom.
Möjlighet att välja alternativ pedagogik eller alternativ filosofi?
Många lyfter fram intresset att välja skola efter vilken pedagogik som passar en bäst eller efter en viss världsåskådning. Föräldrarnas kompetens att bedöma vilken pedagogik som passar deras barn bäst kan dock diskuteras – någon kanske dristar sig till att tänka att pedagogiska experter, t.ex. lärare, bör bedöma detta. Att låta föräldrarna välja skola åt barnet efter sin egen världsåskådning är inte heller oproblematiskt. I värsta fall är det skolor som avskärmar eleverna från information som föräldrarna ogillar. Vi är nog många som hellre ser skolan som en plats där elever med olika bakgrund, religion, filosofi, etc. kan mötas.
Det starkaste argumentet mot "alternativ-tanken" är väl emellertid att den har väldigt lite med verkligheten att göra. Den stora majoriteten av friskolor är inte föräldrakooperativ eller center för alternativ pedagogik, utan stora vinstdrivande koncerner med många skolor. Marknadsföringen är det som skiljer, inte pedagogiskt innehåll.
Möjligheten att välja en bättre skola?
Om vi på allvar lyfter fram värdet av att välja en bättre skola innebär det att vi samtidigt accepterar att vissa skolor är sämre. Och att engagerade (och i praktiken resursstarka) föräldrar ska kunna välja bort dem. Det innebär att vi förkastar tanken på en likvärdig skola för alla där barn med olika bakgrund kan mötas. Det kan vi förstås göra, men inte om vi ser ett värde i denna tanke.
Slutsats
Det fria skolvalet tycks inte ha haft gynnsamma effekter på svensk skola såvitt gäller kvalitet eller integration. Valfrihetens egenvärde är svårt att försvara utan att samtidigt förespråka segregation och en mindre likvärdig utbildning.
Lästips:
Skolvalet används för att undvika underprivilegierade