Här kommer en lek från SGU, läs ursprungsinlägg här.
Nedanstående lek kan vid ett första försök att förklara reglerna framstå som förvirrande och målet är oklart, men det "tokroliga" är alltså att man får ett botemedel som inte passar till en sjukdom! Utöver detta kan vi konstatera att SGU:arna för i tiden tycks ha haft en väldigt bred definition av vad sjukdom är och en okonventionell syn på botemedel.
Sjukdomar och botemedel.
Alla deltagarena sitta runt rummet i stor ring. Var och en viskar till sin högra granne en sjukdom (huvudvärk, dåligt humör, liktorn på högra lilltån, kärlekskrank, svartsjuk o. s. v.) Denne viskar tillbaka ett botemedel (lägg på ett kallt omslag, gå en månskenstur tillsammans med – -, sluta upp med det myckna kaffedrickandet o. s. v.)
Sedan alla fått såväl sjukdom som botemedel, börjar leken.
För att få till stora överraskningar bör den ej gå i någon viss ordning, utan den, som är sjuk, får ta botemedel från vem som helst i sällskapet.
T. ex. Anna B.: "Om jag skulle få ont av svartsjuka, vad skulle jag då göra, Per?"
Per avger då det råd han fått t. ex. "Ta' in två teskedar ricinolja!"
Leken fortgår till dess alla fått botemedel för sin sjukdom.
Här kommer en lek från SGU, läs ursprungsinlägg här.
Fria på narri.
Lika många gossar och flickor samt en dörrvakt. Gossarne i ett rum, flickorna i ett annat, dörren mellan de båda rummen stängd.
Flickorna komma överens om, vilken av gossarne var och en skall få till make.
Gossarne komma in en och en i sänder för att fria.
Gossen går fram och bugar sig för en flicka. Är det då den rätta flickan, niger hon och bjuder honom att taga plats bredvid sig.
I motsatt fall gör hon en avvärjande rörelse med händerna, och han får gå ut igen.
Leken fortsättes till dess alla gossarna fått var sin rätta maka. Stundom ombytas rollerna och det blir skottårsfrieri d. v. s. flickorna komma in och fria.
Leken kan även försiggå så att, sedan flickorna bestämt, vilken gosse var och en skall ha, komma alla gossarna in på en gång och sätta sig var och en bredvid sin flicka.
Den som kommit på rätt plats, får stanna kvar, under det att alla de andra får gå ut igen och ånyo försöka sin lycka.
Fjärde leken från min fantastiska bok med lekar från SGU, läs ursprungsinlägg här.
Sitta på understol.
En av sällskapet sitter på "understolen" mitt i rummet, och har liknat sig vid "En gammal hatt, en ros – en tupp" eller något dylikt.
En person går omkring bland de närvarande och insamlar tyst och stilla "undren" d. v. s. vad var och en tänker eller undrar om den, som sitter på understol.
Då allt är färdigt går han fram till den som sitter på understolen och säger: "Somliga undrar så och somliga undrar så men en undran går över alla andra".
Han redogör så för vad de närvarande undrat, utan att nämna namn naturligtvis.
Den, som sitter på understol, nämner vilken undran han tycker minst om, och dess upphovsman får nu sitta på understol och den, som suttit på understol, får gå omkring och uppsamla undren.
De lekande sitta två och två runt om i rummet. De två, som sitta tillsammans, byta namn. Karl heter Brita, Britas namn blir Karl o. s. v.
En, som är "udda", ropar till sig sin maka. Den som då blir övergiven, får i sin ordning ropa o. s. v.
För att få mera fart och uppmärksamhet i leken brukar ofta anordnas en "skampall" mitt på golvet. Den, som sitter på skampallen, äger rätt att, när helst det ropas, skynda sig till den tomma platsen. Den framropade får ta plats på skampallen.
Ropar någon det namn, som skampallens ägare för tillfället har, måste de båda byta plats, och den som ropade får sitta på skampall.
Variation: Makarne (de bägge som sitta tillsammans) kunna hindra skilsmässan genom att fort säga den uppropades namn tre gånger. T. ex. Anna och Ernst sitta som par. Ernst ropas. – "Ernst, Ernst, Ernst" säger Anna. Hinner hon göra detta, innan Ernst reser sig från sin plats, måste han stanna kvar.
Lekes leken på detta senare sätt, bör skampall ej användas.
En av Sveriges roligaste människor, Sven Melander, var med i Gomorron Sverige igår. Då tog programledaren upp det faktum att Sven Melander inte dricker alkohol.
Jag tycker att han beskriver nykterheten på ett väldigt fint och självklart sätt.
Du får gott om tid
Du får gott om pengar
Du får bättre hälsa
Du blir piggare
Du blir gladare
Ditt kärleksliv förbättras
Det är en av de få saker som det inte finns någon baksida med.
Det myntet har bara framsidor.
Här finns hela klippet (De börjar att prata om alkohol efter cirka 4:30)