Lita på Fredrik Reinfeldt?
Idag på radion hörde jag Mona Sahlin lova att Socialdemokraterna kommer att rösta för Lissabonfördraget oavsett när det kommer att tas upp till beslut i riksdagen. Vissa socialdemokrater, varav Leif Pagrotsky och Morgan Johansson väl är de mest framträdande, har ansett att Socialdemokraterna inte kan rösta ja till Lissabonfördraget innan det är utrett hur den så kallade Lavaldomen från EG-domstolen påverkar svenska kollektivavtal.
Mona Sahlin säger att Socialdemokraterna istället ska få Fredrik Reinfeldt att kämpa för de svenska kollektivavtalen. Vi ska alltså förlita oss på Fredrik Reinfeldt som försvarare av den svenska modellen och kollektivavtal? Socialdemokraterna sitter still i båten och skickar ner Fredrik Reinfeldt till Bryssel för att förklara den svenska modellens storhet. Fantastiskt!
Att Moderaterna ska rädda våra fackliga rättigheter känns ju allvarligt talat inte alltför tryggt. På sätt och vis är det förstås symtomatiskt för Socialdemokraternas inställning de senaste 10 åren. Partiledningen består av EU-entusiaster som driver på för mer överstatlighet, uppenbarligen oavsett vad priset blir för t.ex. alkoholpolitiken eller de fackliga rättigheterna.
Den mycket märkliga hanteringen av Lavaldomen är överhuvudtaget oroande. Här har vi ett stort reellt hot mot den svenska kollektivavtal och fackliga rättigheter och dessutom ett av de mest tydliga exemplen på juristernas allt större politiska makt, men istället för att kraftfullt fördöma detta så väljer Socialdemokraterna och stora delar av LO-ledningen att försöka lugna människor och utropa sig själva till vinnare.
Och sedan fortsätter man på inslagen bana mot mer "harmonisering" och överstatlighet, när man istället borde dra i nödbromsen och skrika för full hals. Att vi har en borgerlig regering är kanske i det här fallet till och med bra för Socialdemokraterna, som kan protestera lite halvhjärtat och sen när det redan är för sent beskylla borgarna för en utveckling man både aktivt och passivt har stöttat.
När det gäller fördraget så kunde man ju förvisso ha en förhoppning om att redan fördraget i sig, som innebär att unionens ekonomiska politik fastslås i "konstitutionen" (även om man nu valt bort det ordet), skulle vara nog för att få Socialdemokraterna att motsätta sig det, men detta tycks inte vara något problem för Socialdemokraterna. Carl Tham har på tal om det en mycket intressant debattartikel på DN Debatt idag och menar just att den "kapitalistiska konkurrensvisionen" och "kapitalets ideologi" pådrivits av Socialdemokraterna. Läs den!
Inga kommentarer