Matakuten
Ikväll hade Bert Karlssons program Matakuten om skolmaten premiär. Jag hade egentligen inte tänkt att se det, men det råkade bli så och det var faktiskt riktigt intressant program. Kanske inte just för att det var så intressant med skolmaten, utan av helt andra skäl.
Upplägget är alltså tre stjärnkockar får varsin skola där de ska förändra skolmaten och sedan får man följa deras arbete. Lite vid sidan av får vi följa Bert Karlsson som försöker ställa makthavare till svars och tar intervjutekniken att ställa dumma frågor till en helt ny nivå. Bert Karlsson känns det som om man lika gärna skulle kunna ta bort helt eller åtminstone byta ut mot någon vettigare människa. Hans stora insats i dagens program var att jämföra en skolmåltid med kattmat när det gällde innehållet av D-vitamin och järn. Resultatet blev dock ganska värdelöst när ingen t.ex. förklarade katter respektive barns behov, som jag utgår skiljer sig åt.
Det intressanta med programmet var istället de olika kockarnas sätt att tackla sin uppgift och sin ledarroll. När man kommer till en ny arbetsplats känns det som en ganska risig strategi att köra över folk och tycka att man själv vet bäst i allt. Det känns som något som kan straffa sig en hel del. Sen är det klart att det finns många sura mattanter som kan sätta sig på tvären, men just därför kanske man ska förebygga det genom att vara lite smidig och dra nytta av deras kompetens.
Den ena kocken hade en spännande strategi, som gick ut på att lära känna alla barn och prata med dem om mat och vad de gillar. Att skapa en bra relation kommer troligen vara mycket värdefullt i nästa steg där det gäller att sälja in sin mat.
Inga kommentarer