Rösträtt för barn
Statsvetaren Henrik Oscarsson har skrivit ett intressant inlägg om rösträtten som en faktiskt rättighet för alla medborgare. Det är en intressant fråga som jag har funderat ganska mycket.
Barn och unga tas idag alldeles för sällan på det allvar som de förtjänar och de har för liten möjlighet att påverka sin egen vardag. I skolan har de mindre möjligheter att påverka sin situation en vad vuxna har på sina jobb, samtidigt som de faktiskt saknar alla andra möjligheter som vuxna har när det gäller t.ex. att byta arbete eller flytta någon annanstans. Kort sagt ges de inget inflytande med hänvisning till att de är barn, en faktor som i sig tyder på att de borde få mer inflytande. I Jan Björklunds nygamla skola lär vi dock inte se särskilt mycket utveckling av elevinflytandet.
Jag vill tillägga att barn och unga inte bara behöver inflytande över skolan. I den mån barn och unga har inflytande eller frågan diskuteras så redoceras det oftast till en skolfrågan. Men även barn lever i samhället. Barn har åsikter om fritidsaktiviteter, kollektivtrafik, cykelvägar, bostadsplanering, osv. Ofta väldigt kloka åsikter dessutom.
Rösträtt är, som Oscarsson skriver, inget som vi erhåller när vi klarat något eller har en viss kunskap utan något vi erhåller enbart för att vi är medborgare. Med en sådan utgångspunkt känns det naturligt med rösträtt även för de som råkar vara under 18.
Rösträtt för barn innebär dock praktiska problem. I praktiken blir det föräldrarna som röstar för barnen och det har jag principiellt lite svårt för. Jag hade inte velat att mina föräldrar röstade åt mig och vill därför inte att någon annan ska drabbas av det systemet. Jag tror att vi, om vi vill, kan fånga upp barn och unga på andra sätt och ge dem inflytande på ett sätt som passar deras nivå. Det är verkligen inte lätt, men det är inte heller omöjligt.
Däremot bör man sänka rösträttsåldern till 16 år. Det är en förändring som troligen skulle uppvärdera barn och ungas rättigheter i stort.
Inga kommentarer