Vi måste våga se problem
Moderaterna visar nu tecken på att de både förstår att det finns jämställdhetsproblem och att något måste göras åt dessa. Nu lyfter man lite försiktigt tanken på individualiserad föräldraförsäkring. Det kommer knappast bli officiell moderatpolitik i första taget, men det är naturligtvis ett steg i rätt riktning att en viss förståelse tycks finnas.
Det är intressant hur lätt det är att få positivt bemöttande när förväntningarna är så oerhört låga. När en moderat visar viss förståelse för individualiserad föräldrarförsäkring är tanken: "Wow, vad bra", men en vänsterpartist med ungefär samma inställning är ju en ganska trist figur. Ungefär som att ojämställda fäder får jättemycket positiv respons om de tar hand om sitt barn, medan mammor som gör samma sak "bara sköter sin uppgift", för att dra en passande parallell.
En vanlig åsikt på högerkanten är annars att problemen överhuvudtaget finns eller att man åtminstone inte borde prata om dem. "Varför ska vi tjata om kön hela tiden om vi nu inte vill att de ska ha betydelse?" är en alltför vanlig kommentar.
Låt mig ta ett lokalt exempel jag upptäckte häromdagen. MUF:s distriktstyrelse i Uppsala har elva ledamöter, av dessa är tio killar och en tjej. Det ironiska och möjligen sorgliga i sammanhanget är att tjejen i styrelsen medverkar på en antifemistisk blogg och tycks företräda just åsikten att vi inte ska prata om kön. Men vad vet jag, könsfördelningen kanske bara är en slump? Killarna inom MUF är kanske tio gånger mer kompetenta än tjejerna?1
Problem kan inte lösas genom att folk håller för öronen och blundar. Problem kan vi bara lösa om vi vågar prata om dem och tar problemen i beaktande när vi fattar olika beslut. Om moderaterna närmar sig en förståelse för detta är det inte bra, det är fan ta mig på tiden. Jag är dock inte särskilt övertygad.
- Om så är fallet blir jag rädd för tjejerna, med tanke på vad jag vet om killar som har ledande positioner inom MUF. För att inte tala om rappande MUF-killar. [↩]
Inga kommentarer