Tankar om valresultatet
Jag har haft fullt upp sedan valet i söndags, men nu när jag har tid över vill jag passa på att kommentera lite kring partiernas kampanjer, resultat och toppkandidater.
Låt mig börja med Vänsterpartiet, som ligger mig närmast och som jag därför ska ägna ett eget inlägg åt innan jag kommer in på övriga partier.
Valresultat var för min del relativt väntat och det är svårt att se valet som något annat än ett misslyckande. Jag tror att politiken var rätt och att väldigt många faktiskt delar vänsterpartiets åsikter vad gäller kritik av bristen på demokrati i EU, kampen för fackliga rättigheter, bra miljö, frihet på internet, osv.
Jag tror att misslyckandet beror på en dålig kampanj, svårigheter att nå ut och relativt okända toppkandidater. Partiets budskap fokuserades på en allmän, ganska flummig och till viss del populistisk EU-kritik snarare än att formulera hur vi vill att världen ska se, varför vi är kritiska till EU och varför vänstern måste kämpa för sina frågor i EU.
Den typen av EU-kritik som fördes fram i valrörelsen tror jag inte mobiliserade särskilt många, snarare kanske någon valde att bojkotta valet istället och sakfrågorna som vi vill driva i EU hamnade i bakgrunden. Dessutom finns det ett allmänt problem för oss inom vänstern som gjorde att detta problem ytterligare förstärkes; vi har en tendens att låta gnälliga.
Självklart ska vi vara kritiska, upprörda och förbannade över mycket av dagens utveckling, men att bara vara bittra och kritiska räcker inte och riskerar att bli populistiskt. Vi måste förmulera positiva budskap om vart vi vill och varför man ska rösta på vänsterpartiet. Människor ska inte rösta på vänsterpartiet för att de ogillar moderaterna utan för att de vill se ett bättre samhälle.
När det gäller toppnamnen så fungerade det som sagt inte heller. Eva-Britt Svensson har uppenbarligen gjort ett bra jobb i Bryssel, men hon är relativt okänd och har i debatter och liknande skött sig medelmåttigt. Personvalssystemet har ökat personfixeringen och i det här valet hade många av de övriga partierna mer kända förstanamn eller förstanamn som skötte sig mycket väl i media.
Nu måste vi ta nya tag inför riksdagsvalet 2010. Valet till europaparlamentet är inte oviktigt, men för mig är det oändligt mycket viktigare att vi får ett maktskifte i nästa val.
Ungefär samtidigt som jag skrivit klart detta hittade jag en valanalys av Jonas Sjöstedt, som jag instämmer med till väldigt stor del. Läs den också!
Vill även rekommendera Jens Holms läsvärda valanalys.
Inga kommentarer