Konsten att bränna pengar
Få har väl missat att F!, med Gudrun Schyman i spetsen, valde att bränna pengar i Almedalen, bokstavligt talat. Det är ju många som bränner pengar i Almedalen, men Schyman valde att lägga pengarna direkt på grillen. Motivet var att uppmärksamma löneskillnaderna mellan kvinnor och män och att något måste göra. De 100000 kr som gick upp i rök motsvarar enligt F! hur mycket svenska kvinnor förlorar varje minut på grund av orättvisa löner.
Kritiken har varit kraftfull, men jag måste säga att den mycket av den är löjlig och falsk. De som säger att pengarna kan användas till bättre saker tycker jag bara hycklar, i alla fall om de själva satsar stora summor på att synas. För det är ju så att alla partier och många andra organisationer bränner mycket pengar. Jag har svårt att förstå skillnaden i om man bränner dem på annonser, PR-konsulter eller bränner dem bokstavligen. Pengar går fortfarande inte till hemlösa, kvinnojourer, bistånd eller annat som kritikerna föreslagit.
Med detta sagt så tycker jag ändå att manifestationen var ganska dålig. Jag tror att det trots allt sticker i ögonen på folk att elda upp pengar och att det dessutom känns väldigt mycket som ett tydligt pr-jippo. Vad är kopplingen till att elda upp pengarna? Var ligger logiken i själva aktionen? Det måste ju finnas något annat man kunnat göra som hänger mer ihop med vad man faktiskt vill uppmärksamma eller åstadkomma. Nu visade man väl mest att brända pengar luktar illa.
Kanske kunde man delat ut pengar till förbipasserande kvinnor? Jag vet inte, men det hade kommunicerat ett tydliga budskap än att bränna dem. Jag har inget emot att man ibland bränner pengar för att synas, men jag föredrar manifestationer som tydligt visar vad man vill säga.
1 kommentar