Det fria skolvalet och valfrihetens syften
Det finns många aspekter och argument kring fritt skolval och så kallade friskolor. Jag har valt att belysa kärnan: frågan om valfrihetens effekter och värde.
Valfrihetens effekter
Förespråkarna för fritt skolval har främst lyft fram två effekter som valfrihetens fördelar. Den första handlar om att ökad konkurrens om elever leder till ökad kvalitet i skolan och den andra handlar om att möjligheten att välja ska minska segregationen.
Ökad kvalitet?
Det fria skolvalet har funnits i Sverige under 20 år. Under denna period har vi sett hur svenska skolelevers resultat försämrats. Det kan ha flera olika orsaker, men den som hävdar att det fria skolvalet ökat kvaliteten i svensk skola har mycket att bevisa. Erfarenheterna talar snarare för att motsatt förhållande gäller.
Minskad segregation?
Även på denna punkt har förespråkarna uppenbart fel. Den forskning som finns på området visar tvärtom att segregationen har ökat. Det är de elever som har mest resursstarka och engagerade föräldrar som väljer, medan de elever med mindre välbärgade föräldrar oftast går i den närmaste skolan.
Valfrihetsreformerna tycks inte ha haft positiva effekter på svensk skola, men kanske finns det ändå skäl för valfriheten? Det leder oss in på frågan om valfrihetens värde i sig.
Valfrihetens värde i sig
Vissa menar, ofta överbevisade vad gäller valfrihetens effekter, att valfriheten har ett värde i sig. Det måste dock ställas mot principen om en likvärdig skola för alla. Likvärdighet och valfrihet är två mål som drar åt olika håll eftersom behovet av valfrihet ökar ju större skillnad det är på alternativen – och tvärtom.
Möjlighet att välja alternativ pedagogik eller alternativ filosofi?
Många lyfter fram intresset att välja skola efter vilken pedagogik som passar en bäst eller efter en viss världsåskådning. Föräldrarnas kompetens att bedöma vilken pedagogik som passar deras barn bäst kan dock diskuteras – någon kanske dristar sig till att tänka att pedagogiska experter, t.ex. lärare, bör bedöma detta.1 Att låta föräldrarna välja skola åt barnet efter sin egen världsåskådning är inte heller oproblematiskt. I värsta fall är det skolor som avskärmar eleverna från information som föräldrarna ogillar. Vi är nog många som hellre ser skolan som en plats där elever med olika bakgrund, religion, filosofi, etc. kan mötas.
Det starkaste argumentet mot "alternativ-tanken" är väl emellertid att den har väldigt lite med verkligheten att göra. Den stora majoriteten av friskolor är inte föräldrakooperativ eller center för alternativ pedagogik, utan stora vinstdrivande koncerner med många skolor. Marknadsföringen är det som skiljer, inte pedagogiskt innehåll.
Möjligheten att välja en bättre skola?
Om vi på allvar lyfter fram värdet av att välja en bättre skola innebär det att vi samtidigt accepterar att vissa skolor är sämre. Och att engagerade (och i praktiken resursstarka) föräldrar ska kunna välja bort dem. Det innebär att vi förkastar tanken på en likvärdig skola för alla där barn med olika bakgrund kan mötas. Det kan vi förstås göra, men inte om vi ser ett värde i denna tanke.
Slutsats
Det fria skolvalet tycks inte ha haft gynnsamma effekter på svensk skola såvitt gäller kvalitet eller integration. Valfrihetens egenvärde är svårt att försvara utan att samtidigt förespråka segregation och en mindre likvärdig utbildning.
Lästips:
Skolvalet används för att undvika underprivilegierade
- I en konkurrensutsatt skola tenderar lärare och rektorer att förespråka sin egen skola. Skolorna har ett kunskapsövertag gentemot "kunderna" [↩]
2 kommentarer