På spaning efter IOGT-NTO:s ideologi
I lördags arrangerade IOGT-NTO-distriktet i Uppsala en ideologisk kurs. I Kafé Mumrik samlades en grupp diskussionssugna medlemmar för att ägna dagen åt att prata om ideologi och grundsatser.
På förmiddagen föreläste Ola Segnestam Larsson från Ersta Sköndal högskola om ideologibegreppet och ideologiutvecklingen inom IOGT-NTO. Vad är ideologi? Vad kan det vara bra för? När är det negativt? Och hur ser vi på ideologi i samhället idag? Det är exempel på några frågor som togs upp under den mer allmänna delen. Därefter blev det mer om ideologibegreppet inom IOGT-NTO, som började användas aktivt först under 1970-talet, och lite diskussion om vad IOGT-NTO-rörelsens ideologi är och hur vi använder den.
Eftermiddagen ägnades åt en konkret diskussion om det förslag till nya grundsatser som Riksstyrelsen presenterat. Diskussionen blev bra, trots att jag fick migrän och kanske inte var på topp som diskussionsledare. Nedan försöker jag återge några av de synpunkter som framfördes.
Allmänt om förslaget och struktur
Gruppen var enig om att förslaget allmänt var bra och mer lättillgängligt än de nuvarande grundsatserna. Förslaget är lättare att läsa och få en översikt. Angående vad som saknas i förslaget nämndes social verksamhet, miljö och icke-våld, men vi enades nog senare om att detta är saker som inte behöver förtydligas mer just i våra grundsatser.
Inledningsstycket
Gruppen ansåg att bisatsen "utan åtskillnad av något slag" känns överflödig när alla människors lika värde och rättigheter redan poängterats och den passar inte riktigt in i texten. Om ordet individer är rätt i sammanhanget diskuterades också. För egen del tycker jag att det låter ganska kallt och byråkratiskt.
Demokrati-stycket
Bra. Inga särskilda kommentarer om detta.
Solidaritet-stycket
Solidaritet är ett ett begrepp som är svårt att beskriva på ett lättillgängligt sätt. Förslaget lyckas dock få in väldigt många aspekter i en kort text. Speciellt bra att ett internationellt perspektiv lyfts fram. Att begreppet "personlig utveckling" återkommer kan kännas som en upprepning. Några är tveksamma till ordet solidaritet överhuvudtaget – vilka signaler sänder det? Är det något som kan tilltala alla oavsett politisk åskådning? Är det viktigt att vi tilltalar alla? Vi lyckades dock komma på något annat passande ord.
Nykterhet-stycket
Detta stycke ledde till mest diskussion, men den gled också över till att handla mycket om lättöl, alkoholfritt vin eller öl och liknande. Intressanta diskussioner om hur vi bör förhålla oss till alkoholkulturen, men kanske inte direkt relevant för texten. Någon menade dock att vi inte kan säga att vi väljer att liv fritt från alkohol när vi tillåter t.ex. lättöl. Sista meningen blev starkt kritiserad. Alkoholnormen är ett bra ord att använda och känns rätt i tiden, men uttrycket "att minska konsumtionen" känns väldigt lam. Ett svagt uttryck som inte hör hemma i rörelsens grundsatser. Jag slog ett slag för den tidigare formuleringen "tränga tillbaka bruket", men övriga i gruppen tyckte den formuleringen var för mossig.1 Vi lyckades tyvärr inte enas om någon annan bra formulering.
Sammanfattningsvis var det en bra och intressant dag med mycket diskussion.
- Själv håller jag dock fast vid att den formuleringen är bättre än "att minska konsumtionen [↩]
Inga kommentarer