I Politik den
12 juli 2008 med Inga kommentarer
Nu har jag slutligen lyssnat på Lars Ohlys tal och jag tror inte att jag kommer orka med några mer tal från Almedalen. Kanske lika bra det, för jag tror inte att någon av de andra kan toppa det här. Lars Ohlys tal innehöll till skillnad från övriga partiledares inget direkt utspel och det är kanske synd att inte utnyttja tillfället. Samtidigt kändes det befriande, för hellre ett linjetal om de övergripande frågorna än ett tal med stort utrymme åt någon liten ganska ointressant fråga bara för sakens skull.
Det starkaste med talet är också att det innehåller väldigt många olika frågor. Det innehåller egentligen alla viktiga delar som ett allmänpolitiskt tal bör innehålla, varav många inte ens nämnts av övriga partiledare (vad jag vet i alla fall). Lars Ohly behandlar EU-valet och EU-frågan, arbetsmarknadsfrågor, med fokus på det aktuella hotet mot kollektivavtalen och en bra beskrivning av bussförarstrejken, klimatfrågan, välfärden, angreppet mot sjukskrivna, FRA och internationella frågor även om det tyvärr begränsade sig i princip helt till Palestinafrågan. Talet är kritiskt, men innehåller befriande få direkta angrepp mot andra om man jämför med de andra två talen som jag har hört. Och då var ändå det enda som sas om talet på radionyheterna som jag hörde att det var hårda angrepp mot andra, men det ligger väl i mediedramaturgin att en vänsterledare ska vara en gnällig jävel :)
Rent retoriskt så är talet inte lysande, men väl ett bra tal. Lars Ohly är, enligt mig, en mycket bra retoriker och en mästare när det gäller att hitta dräpande och underfundiga formuleringar, men i det här talet är inte så märkvärdigt. Ohly verkar dock trivas med talet och formuleringarna och känns rakt igenom väldigt engagerad och ärlig. Och det är förstås viktigare än alla snygga retoriska grepp i världen. Möjligen tittar han i manuset lite störande ofta, men han känns i manusbunden eller osäker när han talar.
Jag gillar Ohlys sätt att inleda nya delar i talet, vilket han ofta gör lite fyndigt och han lyckas ofta bra med engagerade avslutningar av de olika delarna där han ofta arbetar med beviskedjor. Han lyckas också få till ett riktigt känslosamt stycke när han pratar om Annas kamp mot försäkringskassan och regeringen. Som lyssnare blir man både ledsen och förbannad. En pathosargumentation som funkar.
Även om jag kanske är partisk, så är jag alltså väldigt nöjd med Lars Ohlys tal, såväl innehållsmässigt som retoriskt! :)
I Allmänt, Politik den
11 juli 2008 med Inga kommentarer
Har Försäkringskassan nappat på samma idé som man misstänker Svensk kassaservice för? Det vill säga att försämra sina tjänster och sin service så extremt att hela myndigheten till slut kan läggas ner. Ikväll rapporterade Rapport om en kille som nyss tagit studenten och nu vill fortsätta på universitetet, men han kan inte eftersom han behöver hjälp hela tiden och han får ingen personlig assistent.
Varför?
För att han kan äta själv. Om man inte kan ta upp maten på tallriken utan hjälp eller ta sig till matbordet själv har enligt tjänstemannen från Försäkringskassan som uttalar sig i inslaget ingen betydelse.
I Politik den
11 juli 2008 med Inga kommentarer
Jag skrev inte mycket om retoriken och kommer inte orka att skriva lika mycket som om Björklund, som jag i och för sig inte heller skrev så mycket om, men :)
Det var inte Göran Hägglunds bästa tal och han levererade det inte lika bra som han skulle kunna ha gjort, men jag tycker ändå att det var bra. Jag gillar verkligen hur Hägglund jobbar med halvrim, satser som börjar liknande och rytm. Det är snyggt och skönt att lyssna på. Jag tycker även att hans berättelser håller betydligt bättre än Björklunds. De känns roligare och mindre förutsägbara, även om jag hört att en del av dem använts några gånger tidigare…
På tal om talet kan jag tipsa om PratBar som Access TV gör och som finns på webben. Ett program där tre tyckare tycker till helt enkelt. Och i programmet om Hägglund är Lars Wohlin mycket rolig, även om det ibland är oklart om det är frivilligt eller ofrivilligt… Programmet finns här!
Hägglunds tal går att lyssna på här!
I Politik den
11 juli 2008 med Inga kommentarer
Det är ju några dagar sedan nu, men jag har tagit mig tid att lyssna på Göran Hägglunds tal. Det var det andra talet som jag lyssnat på efter Björklunds. Vi får väl se hur det blir med de andra jag har missat, men jag kände mig mest lockad av Göran Hägglunds tal eftersom jag som sagt tycker att han är en stor retoriker och troligen den som kommer att vara bäste talare eftersom värsta konkurrenten Peter Eriksson inte är på plats.
Göran Hägglund är den som jag tycker har överraskat mest och det är ju uppfriskande. För jag tror att man fått ganska många gånger pengarna om man satsat på att hans tal skulle handla om Sverigedemokraterna och torskfiske. Torskfisket kan vi lämna, för det är trots den uppfriskande överraskningen ingen fråga som engagerar mig särskilt mycket.
När det gäller angreppet på Sverigedemokraterna så är jag lite kluven kring vad jag ska tycka. Jag tycker att det är tufft att Göran Hägglund tar tillfället att angripa Sverigedemokraterna och jag tycker faktiskt att han, till skillnad från många andra, gör det på ett bra sätt. Det är ju naturligt och bra att just Hägglund angriper Sd. För det är bra att skillnader klargörs och att avståndet mot Sd markeras. För det finns ju gemensamma nämnare mellan partierna såsom konservatism, betonandet av kristna värden och homofientlighet.
Det som är min funderingar är snarare hur taktiskt ett långt angrepp mot Sverigedemokraterna egentligen är. Det blir ju samtidigt så att Sverigedemokraterna lyfts fram och att Hägglund visar att han ser dem som ett reellt hot. Även om de flesta av oss delar Göran Hägglunds avsky så räcker det att drygt 4% av befolkningen inte gör det och talet gav Sd ett utrymme i Almedalen som de annars inte skulle ha haft. Men jag är som sagt kluven till vad som är bäst.. Det är inte helt enkelt.
Och eventuella till eventuella Sd-sympatisörer som kommer att gapa om censur kan jag avslöja att det faktiskt inte är någon rättighet att omnämnas i ledande politikers tal…
I Humor den
10 juli 2008 med Inga kommentarer
Mikael Persbrandt som utfrågare i EU-valet? Det skulle ju vara fantastiskt roligt. Jag kräver att något humorprogram tar kontakt med Persbrandt och sätter ihop den här sketchen nu!