Tankar om lokal alkoholpolitik
Under gårdagens kampanjkurs fick jag veta att årets tema för Folknykterhetens vecka är hur kommunernas alkoholpolitik kan bli bättre. Det får mig att tänka på när jag för några år sedan deltog i en debatt med Ystads ledande politiker på temat just kommunal alkoholpolitik. Innan debatten så tyckte jag att det kändes svårt och tråkigt. Vad innebär alkoholpolitik på kommunal nivå? Alkoholpolitik för ofta tankarna, i alla fall för mig, till Systembolaget, alkoholskatt och andra frågor som kommunerna inte kan avgöra.
Snart insåg jag dock att kommunal alkoholpolitik faktiskt är både rolig och viktig. Det finns mycket som avgörs på kommunal nivå och det finns även frågor som är både nationella och kommunala.
Det första jag tänker på är min gamla favoritfråga om ungdomsinflytande. Vid en första anblick är kanske inte kopplingen mellan alkoholpolitik och ungdomsinflytande solklar, men det bygger på den enkla idéen att ungdomar som har något vettigt att göra super mindre. Om barn och ungdomar själva får påverka och även vara med och skapa kommunens utbud så tror jag det blir mycket bättre och jag tror också att stoltheten och ansvaret gör att intresset blir större och skadegörelsen blir mindre. Att skapa ett reellt ungdomsinflytande i kommunen är alltså en väldigt bra alkoholpolitisk åtgärd. Närliggande här är förstås tillgängligheten på fritidsgårdar i kommunen och ett alkoholfritt nöjesliv där kommunen på olika sätt kan bidra för att skapa eller underlätta för detta.
En annan sak är det lokala föreningslivet, som ofta är beroende aktivitetsstöd från kommunen. En klockren fråga att driva är att kommunen ska ställa krav på föreningar som får bidrag. T.ex. bör alla föreningar som får bidrag ha en bra alkoholpolicy, som de även följer. Det är ju viktigt att en policy inte bara blir ett papper i en skrivbordslåda.
Den kanske mest tydliga frågan som man kanske annars tänker på angående lokal alkoholpolitik är förstås antalet serveringstillstånd som har ökat lavinartat de senaste tio åren. Ofta är problemet att när kommunen nekar serveringstillstånd så överklagas det till länsrätten där serveringsstället ofta får rätt. Rimliga krav, men som kommunerna inte själva bestämmer över, är att kommunerna här får mer och säga till om och att det finns gränser för antalet serveringstillstånd i en kommun, förslagsvis baserat på antalet invånare. En annan viktig fråga är stängningstiden på krogen som har stor betydelse för frekvensen av våld och skadegörelse i samband med krogbesök. Det finns ingen anledning för kommuner att bevilja serveringstillstånd längre än till klockan 2 på natten.
Sedan kan man även diskutera hur ANT-undervisning bör bedrivas och hur det ser ut i kommunen. Hur kommunen arbetar med information och utbildningssatningar riktigade till föräldrar, vilket vi vet påverkar ungdomars alkoholkonsumtion och bästa fall även föräldrarnas :)
En fråga som är mer av symbolisk karaktär, men trots är intressant och principiellt viktig, handlar om alkoholfri representation inom kommunen. Många kommuner har redan det, så varför inte alla? Är det rimligt att våra skattepengar går till politikers alkohol och borde inte politikerna föregå med gott exempel? Detta var den fråga som gjorde att den debatten jag skrev om ovan tände till rejält.
Det finns naturligtvis fler lokala alkoholfrågor och vinklar. Man behöver inte riktiga sig mot politiker utan kan även vända sig direkt till föreningar, ICA-handlare, krögare, osv. Min poäng är i alla fall att lokal alkoholpolitik är både spännande och viktig!
Fast jag saknar att jag inte har samma lokalkännedom och nätverk här i Uppsala som jag hade när jag var aktiv i Ystad… :/
Inga kommentarer