FRA igen
Igår skrev jag att återremiss var en halv seger, men det visade sig att det var en fullständig manipulation. När jag skrev mitt inlägg hade jag inga större förhoppningar om att ett nytt förslag skulle vara särskilt mycket bättre, men jag trodde att ett nytt förslag av nödvändighet skulle få vänta till efter sommaren.
Att kalla det återremiss och ändå anta förslaget i något förändrad form är ett skämt. Man trixar med riksdagsordningen så mycket det bara går för att kunna pressa igenom lagen. Varken särskilt snyggt eller demokratiskt.
Robert tar upp en intressant och obehaglig aspekt på det hela, nämligen att folk rycks med och det blir en slags masshysteri och en hetsjakt på enskilda ledamöter, som faktiskt är ovärdig även när de beter sig dåligt. Frågan är hur många som är verkligt insatta i förslaget. Jag kan erkänna att jag är dåligt insatt, men tycker mig ändå ha läst så mycket att jag kan ställning emot det. Problemet med det "nya" förslaget som ganska nyss antogs är ju att det är svårt att riktigt hinna bedömma eller tänka igenom vilken betydelse förändringarna har. Inte ens riksdagsledamöterna verkar ju ha fått tid att tänka innan de tar beslutet.. Demokratiskt? Vettigt? Nja, knappast. Det man dock har hunnit förstå är att grundläggande problem med förslaget, av naturliga skäl, fortfarande kvarstår.
Frågan som aldrig kännts mer passande är väl, varför är det så bråttom?
Inga kommentarer