Bortskämda studenter?
I gårdagens Hallå P3 diskuterades studenters situation och det var väl en hel del av det vanliga gnället om hur bortskämda studenter är. Tydligen ska svenska studenter vara tacksamma för att vi överhuvudtaget har möjlighet att studera (det har man inte i alla länder minsann!), vi ska vara tacksamma för att vi överhuvudtaget får något bidrag och så vidare.
Studenter ska stå med mössan i hand och vara tacksamma eftersom andra har det sämre? Jag ställer inte upp på det precis som jag inte ställer upp på att svenska arbetare ska vara glada att det åtminstone finns några arbetsmiljöregler, att sjuka ska vara glada att de slipper svälta eller funktionshindrade minsann ska vara tacksamma att de får hjälpmedel så att de kan leva ett drägligt liv.
I en diskussion om studenters ekonomi bör man vara mycket klar över en sak. Studentgruppen är inte homogen utan väldigt heterogen. Behoven skiljer sig beroende på ålder, familjesituation, utbildning, utbildningsort, handikapp, osv. Dessa faktorer påverkar också den så ofta åberopade möjligenheten att arbeta extra.
Just idéen att heltidsstuderande studenter ska jobba sidan om studierna är en sak som retar mig väldigt mycket. Dels är våra individuella förutsättningar att orka och hinna arbeta sidan om, dels har kontakter betydelse och dels har naturligtvis utbildningens upplägg stor betydelse för denna "fantastiska" möjlighet. Visst är det så att många uppenbarligen hinner både jobba och plugga, men om man vänder på det hela:
Om väldigt många på en heltidsutbildning har möjlighet att jobba vid sidan om studierna är det inte då undervisningen som är bristande? Istället för att sträva efter att studenter ska jobba extra borde man väl sträva efter mer undervisningstid, högre krav och högre kvalitet i utbildningen?
Att höjning fribeloppsgränsen och sända signalen att alla studenter bör jobba tror jag snarare leder i en annan riktning. Dessutom krockar det helt med regerings målsättning att fler ska ta sin examen på kortare tid än idag. En höjning av fribeloppet är också en idiotisk åtgärd ut jämlikhetssynpunkt. En höjning gynnar de cirka 10 procent som idag slår i taket medan en höjning av studiemedlet kommer alla studenter till del.
En höjning av studiemedlet är också väldigt motiverat. Inte för att studenterna idag svälter, men för att det ofta inte finns utrymme för oförutsedda utgifter, sjukdom, tandläkarbesök, sparande, osv. De flesta studenter tvingas välja bort saker som tillhör en normal och rimlig levnadsstandard, om de inte jobbar eller får hjälp av anhöriga.
Studiemedlet bör inte höjas bara för att höja standarden för enskilda studenter. Det bör också höjas för att uppvärdera studier. Fler kommer lockas, våga och ha möjlighet att studera, vilket en faktor för att öka mångfalden bland de högskolestuderande.
En sak vi ska komma ihåg är dessutom att den största delen av studiemedlet idag utgörs av lånedelen. Min vision är att detta ska ändras, så att lånedelen utgör en liten del eller försvinner helt. Studielön är en investering och visar att samhället värderar studier och förbättrar studenters situation. Som en bonus försvinner en av de vanligaste argumenten för löneskillnader och vi kan därmed beskatta akademiker betydligt mer än idag.
Inga kommentarer