I Allmänt den
20 juli 2011 med Inga kommentarer
I går debatterade Carl B Hamilton hemkörning av alkohol med IOGT-NTO:s förbundsordförande Anna Carlstedt i TV4:s Nyhetsmorgon och med riksdagsledamoten Jens Holm (v) i SVT:s Gomorron Sverige.
I båda debatterna återkom Carl B Hamilton till att han vill ha en alkoholpolitik som skyddar barn och unga, men som inte hindrar skötsamma "nyktra" vuxna från att få tag i alkohol. Vuxna måste kunna ta eget ansvar enligt Hamilton. Det är oroväckande och aningslöst när dessa argument kommer från en företrädare för ett socialliberalt parti som historiskt sett försvarat den restriktiva alkoholpolitiken.
Det här påminner lite om debatten om barnfattigdom, även om sambandet mellan vuxna och barn här naturligtvis är ännu starkare. Barn existerar inte i ett vakuum, barnen drabbas av "vuxenfattigdom" och av vuxnas alkoholdrickande. Hundratusentals barn i Sverige mår dåligt för att de lever i en miljö med missbruk.
Till det kommer att det oftast är vuxna som i samband med alkoholkonsumtion slår sina barn, sin partner eller någon utomstående. Det är vuxna som kör rattfulla, får leverskador eller stannar hemma från jobbet. Och bakom varje tonårsfylla finns en vuxen som försett ungarna med sprit. Alkohol är i första hand ett vuxenproblem.
Att som Hamilton prata om de vuxnas egna ansvar förtar inte det faktum att alkoholen är ett samhällsproblem som drabbar inte bara den enskilde utan även alla oss runt omkring. Vi vet att en restriktiv solidarisk alkoholpolitik som riktar sig mot hela befolkningen och inte speciella riskgrupper är mest effektiv för att begränsa problemen. Det borde Hamilton också veta.
Dessutom tycker jag att man kan tänka lite på de stackars vuxna också.
TV-inslagen:
Nyhetsmorgon
Gomorron Sverige
I Allmänt den
19 juli 2011 med Inga kommentarer
Igår föreslog den folkpartistiske riksdagsledamoten Carl B Hamilton att Systembolaget ska börja med hemkörning av alkohol. Beställ enkelt på Systembolagets hemsida och få varorna levererade hem till dörren. Det låter ju kanonbra, så länge man inte funderar på Systembolagets syfte.
Det tycks vid första anblicken märkligt att detta förslag kommer nu. Systembolagets ställning är starkare än någonsin och liberaliseringar som motiveras med att öka stödet för monopolet borde kännas onödigt. 70% av svenska folket gillar Systembolaget och i princip alla politiska partier.
Frågan är vad det är de gillar och varför. Alla älskar alkoholmonopolet och den restriktiva alkoholpolitiken, men politiken går ändå i en annan riktning. Förslag om s.k. gårdsförsäljning av alkohol och utskänkningstillstånd för äldreboende är under debatt och med den nya alkohollagen är möjligheterna för alkoholservering rejält utökade.
På bloggar och i tidningar ser vi svurna fiender till alkoholmonopolet sjunga monopolets lov när de debatterar för gårdsförsäljning av alkohol. Systembolaget har blivit ett positivt laddat värdeord som allt för sällan ges någon konkret innebörd.
Systembolaget ska sälja alkohol utan vinstintresse, begränsa tillgängligheten av alkohol och upprätthålla en sträng kontroll av åldersgränser och langning. Allt med det grundläggande syftet att minska alkoholkonsumtionen.
När förslag som undergräver Systembolagets roll förs fram som ett sätt att försvara monopolet är det oroande. Vad ska vi med Systembolaget till om syftet ständigt undergrävs?
Bloggaren gusart har skrivit en bra bakgrundsbeskrivning av det alkoholpolitiska läget och Alliansfritt Sverige har gjort en fyndig kommentar till förslaget.
I Allmänt den
18 juli 2011 med 3 kommentarer
Alla nykterister har fått frågan. De flesta alkoholkonsumenter har ställt den. Ibland känner man sig sugen på att svara, ibland på att debattera det och ibland har man ingen lust alls att prata om det.
Jag tänkte försöka mig på att skriva ett pretentiöst blogginlägg att tänka på alla de stunder då jag får frågan och inte orkar svara mer än att ”det är onödigt” eller något liknande.
Det finns många anledningar att inte dricka alkohol och för mig känns det naturligt att beskriva dem genom utvecklingsstadier, eftersom det har utvecklats så för mig. Efter hand har jag hittat nya argument att lägga till och olika argument har vägt olika tungt under olika perioder.
ONÖDIGT OCH SKADLIGT
Jag har i princip alltid varit nykterist. Från början handlade det inte om någon stark ideologisk övertygelse utan om att det kändes onödigt, smakade äckligt och därtill vet ju alla att det är skadligt för hälsan. Att dricka något som var onödigt, äckligt, skadligt och dessutom dyrt lockade mig inte.
SOLIDARITET
Senare träffade jag fler med egen erfarenhet av alkoholens sociala konsekvenser. Hur alkoholen drabbar både den enskilde missbrukaren och de runt omkring. Jag började fundera över mina egna upplevelser och såg tydligare att den kultur som uppmanade till drickande ledde till att människor for illa. Att avstå från alkohol blev då ett sätt att konkret visa solidaritet och samtidigt inte vara delaktig i en destruktiv kultur.
PASSIVISERING
Mitt övriga politiska engagemang och intresse har också utvecklats. I samband med detta inser jag allt tydligare alkoholens aspekter på demokrati, delaktighet och möjlighet till fördjupad demokrati. Alkoholen passiviserar och leder till att människor flyr bort från problem istället för att reflektera över dem och försöka lösa dem. Alkoholen motverkar möjligheterna att lösa såväl gemensamma som individuella problem och är ett hinder för samhällsförändring.
KULTURKAMP OCH FOLKBILDNING
Ungefär samtidigt har jag börjat intressera mig mer för folkbildning, kultur och kreativitet. Alkoholen är folkbildningens antites. Med alkohol i bilden ställs låga eller inga krav på underhållning, intressanta samtalsämnen och utveckling av relationer. På samma sätt innebär frånvaron av alkohol ett krav på kreativitet för att skapa ett givande umgänge med andra.
Jag har samlat på mig en hel del argument genom åren alltså, men visst är det något lurt här? Varför ska jag behöva en argumentsamling för att försvara att jag inte dricker ett sinnesförändrande gift?
Läs också:
Därför är vi absolutister
I Allmänt den
14 juli 2011 med Inga kommentarer
Man må icke inbilla sig, att man kan undgå skadan därigenom, att man dagligen dricker endast en obetydlighet eller att man i stället för brännvin dricker milda och välsmakande likörer. Dessa förföriska likörer äro angenäma blott för tungan; i magen förlora de sina sockerbeståndsdelar, som maskera deras verkliga karaktär och låta alkoholens eld verka desto starkare. Och det lilla man dagligen dricker verkar dock alltid n å g o t och, vad ännu värre är, det stannar icke därvid, utan framkallar alltid begär efter mera
Professor C. W. Hufeland 1796
I Allmänt den
13 juli 2011 med Inga kommentarer
För oss spelar alkoholgränsen ingen roll, ty vi vilja ej veta af någon alkohol, och frågan om sällskaps- och läskedrycker har vi löst på det enkla viset, att vi avskaffat – törsten.
Johan Lindström Saxon