I Allmänt den
13 januari 2009 med 2 kommentarer
Det var ganska väntat att ett inlägg om Gaza skulle locka till sig en del kommentarer. Inte heller oväntat från människor med ganska extrema uppfattning. Jag har på min blogg alltid haft en liberal inställning till kommentarer och diskuterat med såväl vänsterextremister, liberaler, extremkristna och sverigedemokrater för att nämna några kategorier.
Det är inte alltid angenämt att debattera med alla dessa kategorier, men jag tror ändå att det kan vara lärorikt på något sätt och även i något perspektiv en sund inställning att inte censurera.
När det gäller Gazadiskussionen har jag valt att inte publicera kommentarer. Det är vad jag kan minnas första gången jag har gjort det, men det bygger inte på åsikterna som dryftats i sig utan på andra saker. Jag har aldrig haft några uttryckliga kommentarsregler, men jag har ändå utgått från att detta är underförstått i en saklig diskussion:
- Kommentarer bör hålla sig hyfsat relevanta till huvudinlägget
- Kommentarer får inte innehålla rasism, islamofobi, homofobi, antisemitism eller spridande av hat i övrigt
- Personangrepp bör i möjligaste mån undvikas
En debatt som håller sig innanför dessa ganska enkla och självklara ramar tror jag är mer givande för alla. Möjligen kommer jag i framtiden få anledning att tillägga annat, men det får väl visa sig.
I Alkohol, Nykterhetsrörelsen, Politik den
13 januari 2009 med Inga kommentarer
Via bloggen I rörelse ser jag att IOGT-NTO var med i Rapport häromdagen. Det är bra att IOGT-NTO tillfrågas gällande alkoholfrågor och den här gången var det faktiskt på det hela taget en god nyhet. Systembolaget ökar sin försäljning och det är ju i sig inte bra, men om konsumtionen inte ökar samtidigt innebär det att införseln minskar. Och det är bra.
Johanna Berkquist som jobbar på IOGT-NTO kommenterar dessutom att alkoholkonsumtionen ofta går upp i kristider. Det må vara sant, men det är ju lätt att tro att den går upp i högkonjunktur också. De senaste 15 åren har ju alkoholkonsumtionen bara ökat och ökat. Det handlar främst om vilken alkoholpolitik Sverige har och vi vet faktiskt vad som funkar. Sänk införselkvoter, höj skatten, se över serveringstillstånden, in med folköl på Systemet, osv.
Se inslaget!
I Politik den
13 januari 2009 med Inga kommentarer
Statsvetaren Henrik Oscarsson har skrivit ett intressant inlägg om rösträtten som en faktiskt rättighet för alla medborgare. Det är en intressant fråga som jag har funderat ganska mycket.
Barn och unga tas idag alldeles för sällan på det allvar som de förtjänar och de har för liten möjlighet att påverka sin egen vardag. I skolan har de mindre möjligheter att påverka sin situation en vad vuxna har på sina jobb, samtidigt som de faktiskt saknar alla andra möjligheter som vuxna har när det gäller t.ex. att byta arbete eller flytta någon annanstans. Kort sagt ges de inget inflytande med hänvisning till att de är barn, en faktor som i sig tyder på att de borde få mer inflytande. I Jan Björklunds nygamla skola lär vi dock inte se särskilt mycket utveckling av elevinflytandet.
Jag vill tillägga att barn och unga inte bara behöver inflytande över skolan. I den mån barn och unga har inflytande eller frågan diskuteras så redoceras det oftast till en skolfrågan. Men även barn lever i samhället. Barn har åsikter om fritidsaktiviteter, kollektivtrafik, cykelvägar, bostadsplanering, osv. Ofta väldigt kloka åsikter dessutom.
Rösträtt är, som Oscarsson skriver, inget som vi erhåller när vi klarat något eller har en viss kunskap utan något vi erhåller enbart för att vi är medborgare. Med en sådan utgångspunkt känns det naturligt med rösträtt även för de som råkar vara under 18.
Rösträtt för barn innebär dock praktiska problem. I praktiken blir det föräldrarna som röstar för barnen och det har jag principiellt lite svårt för. Jag hade inte velat att mina föräldrar röstade åt mig och vill därför inte att någon annan ska drabbas av det systemet. Jag tror att vi, om vi vill, kan fånga upp barn och unga på andra sätt och ge dem inflytande på ett sätt som passar deras nivå. Det är verkligen inte lätt, men det är inte heller omöjligt.
Däremot bör man sänka rösträttsåldern till 16 år. Det är en förändring som troligen skulle uppvärdera barn och ungas rättigheter i stort.
I Politik den
13 januari 2009 med 17 kommentarer
Det är svårt med internationella frågor och speciellt svår och känslig är Israel-Palestina-frågan. Kanske är det inte så svårt, men jag får alltid en känsla av hopplöshet och maktlöshet när det handlar om stora internationella problem. Därför blir det inte så mycket om sånt här på bloggen heller, men jag känner ett behov att åtminstone skriva något om situationen i Gaza.
Jag gillar inte den svenska debatten. Visst finns det många med en ganska sund inställning, men också allför många som antingen ger stöd till Hamas eller tar tydlig ställning för Israel.
På högersidan syns en väldig lust att försvara Israels handlande och en ovilja att se hur orimligt Israels agerande faktiskt är. Det är osmakligt. På vänstersidan finns å andra sidan flera debattörer som till synes relativt oreserverat sluter upp bakom islamistiska Hamas. Det ger också ett visst obehag.
Jag har också svårt att förstå varför synen på konflikten måste vara så präglad av var på den politiska skalan en person befinner sig. Ibland känns det som om frågan snarare blir ett slagträ i en svensk partipolitisk debatt och ett sätt att manifestera olika saker för sina svenska väljare istället för att verkligen bry sig om situationen.
Hamas bör kritiseras och Hamas bör upphöra med sitt våld, men vi måste se att det finns en artskillnad mellan Israel och Hamas. Israels attacker har dödat över 900 civila, Israel skjuter mot FN och spränger sjukhus. Israel har dessutom en helt annan militär kapacitet än Hamas, en kapacitet som framförallt tycks vänd mot civila palestiner. Då är det också självklart att omvärldens tryck måste ligga på Israel. Det är i första hand Israel som måste upphöra med sitt oproportionella, orimliga och omänskliga våld.
Debatten fastnar alltför ofta i ett rätt och fel-tänkande. Har Israel rätt att försvara sig? Har Hamas rätt att använda våld när Gaza attackeras av Israel? Sånt kan man hålla på att älta om, men det missar målet. Målet är och måste vara att få fred och stabilitet i regionen.
Varaktig fred och stabilitet kan inte åstadkommas genom ett hämndtänkande.
Varaktig fred och stabilitet kan inte åstadkommas genom mer stängsel, fler stängda gränser eller högre murar (vilket för övrigt inte heller funkar här hemma)
Varaktig fred och stabilitet kan inte åstadkommas genom att bomba bort motståndarna. Många av de som de senaste veckorna förlorat sina anhöriga tillhör säkerligen Hamas senast tillkomna och mest hängivna anhängare.
Några aktuella tidningsartiklar:
DN1 | DN2 | SvD | Sydsvenskan1 | Sydsvenskan2 | HD1 | HD2 | HD3 |
I Allmänt, Ego, Nykterhetsrörelsen den
13 januari 2009 med 2 kommentarer
Japp, häromdagen skaffade även jag Twitter. Jag har funderat på det ett tag, men av någon anledning har det blivit en twitterhype i början av 2009 och då kände jag att jag måste prova att hoppa på tåget :)
Jag är än så länge lite kluven till fenomenet. Det är ganska kul visserligen, men frågan är hur länge man orkar hålla på och om någon egentligen är intresserad av det jag skriver? Jag kör på ett tag i alla fall så får vi se vart det leder. Som ni kanske har sett har jag fixat en ruta till höger här i bloggen som visar mina senaste meddelanden. Dessutom uppdaterar twitter numera genom en application min status på Facebook. Och så kan jag förstås uppdatera med mobilen! Smidigt.
På Twitter finns jag med mitt gamla internetnick NickeMannen.
Jag tycker ni ska prova twitter. Det är ganska enkelt och sen kan ni lägga till mig, för jag har typ inte hittat någon jag känner… När kommer nykterhetsrörelsens organisationer att börja med twitter förresten? Finns det någon poäng med det? Och någon som kan uppdatera?