Niklas.in Nykter skåning med hjärtat till vänster

Elitklasser, varför inte?

I Politik, Studier den 15 januari 2009 med Inga kommentarer

Jag såg nyss inslaget i Aktuellt om de nya elitklasserna och ärligt talat så har jag svårt att känna mig upprörd. Det handlar om klasser på gymnasienivå med en viss inriktning och lite högre nivå inom ämnet som utbildningen inriktats på.

Det känns faktiskt inte så farligt. Visst finns det invändningar, som att det är bättre för eleverna med klasser som är mer heterogena. Jag har, utan att tillhöra den yppersta eliten, alltid haft det ganska lätt för skolan, framför allt gällande samhällsorienterade ämnen, men jag hade ändå inte velat gå i en "elitklass". Det har påverkat mig att dela klass med olika typer av människor under gymnasiet.

Men det är jag. Andra kan känna annorlunda och på gymnasienivå kan jag köpa att en del vill fördjupa sig mer i vissa saker. Det känns inte så kontroversiellt för mig.

Problemet med den borgerliga skolpolitiken är inte att det utses ett fåtal elitklasser, snarare är väl det symtomatiskt för en skolpolitik som bygger på att i media kommunicera små och ganska oviktiga förslag (typ mobilförbud) samtidigt som man inte tar sig an verkliga problem som resursbrist utan snarare bidrar till dessa problem.

Det stora problemet med den borgerliga politiken är sorteringstanken i stort. En uppdelning av elever i de som har "läshuvud" och de som är mer "praktiska". De som läser praktiskt program på gymnasiet ska i framtiden inte behöva läsa en massa "tunga" teoretiska ämnen. Det innebär att de inte får högskolebehörighet, de står sämre rustade för arbetsmarknaden och det val de gjorde när de var 15 kan avgöra deras framtid. Hur schysst är det och hur bra är det för landet som helhet?

Borgarna vill dessutom börja sorteringen redan ännu tidigare genom t.ex. betyg från låg ålder och friskolor där barn som behöver extra hjälp av olika skäl inte hör hemma. Resursbristen kombinerat med dagens skolsystem leder dessutom i sig till en ojämn utbildningsnivå och en sortering.

Sorteringsskolan innebär att flertalet elever inte får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential samtidigt som de som från början av olika skäl passar bättre in i skolan gynnas. Det stärker orättvisor och försämras dessutom den totala utbildningsnivån i samhället.

Jag vill se en resursstark skola där alla elever får hjälp och stöd att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. En skola där alla elever har samma rätt till hjälp och stöd, men inte nödvändigtvis samma hjälp och stöd.

Kort sagt, problemet är inte att det läggs till för ett fåtal utan att det dras bort för ett flertal.

På Kulturbloggen finns ett tänkvärt inlägg. Andra som bloggar om saken är Christermagister, Trollhare, Fritt ur hjärtat och WitchBitch.

Några artiklar om detta:
DN1 | DN2 | SvD1 | SvD2 | AB1 | AB2

Ditt och datt

I Allmänt, Media, Nykterhetsrörelsen, Politik den 15 januari 2009 med 2 kommentarer

Jag har hittat en hel del saker värda att blogga om idag och igår, men orken tryter lite. Det blir ett samlingsinlägg med korta kommentarer om diverse viktigt och oviktigt.
_________________________

Igår nominerades bloggarna som har chans att vinna Stora Bloggpriset (instiftat av AB) i kategorin Politik och Samhälle. Nominerade blev Alla dessa dagar, Blogge Bloggelito, HAX, opassande och Oscar Swartz. Ingen av bloggarna är dessvärre någon personlig favorit, men HAX och Oscar Swartz bidrar ofta med intressanta analyser och ibland nya uppgifter. Även opassande gör ett gediget arbete, som varit uppskattat som utgångspunkt för integritetsdebatten. Personligen tycker jag dock att ämnet är för smalt för att jag ska orka följa bloggen mer aktivt.

Blogge Bloggelito är uppenbarligen populär, men själv undviker jag oftast att läsa den och Carl Bildts blogg har jag inte något större intresse av att läsa faktiskt.

Det syns snabbt att vänsterbloggarna lyser med sin frånvaro, vilket beklagats. Visst kan man beklaga detta, men bloggarna ska inte väljas representativt utan efter vilka som är bäst. Självklart är det dock betänkligt att vänstersidan i svensk politik uppenbarligen är så svag i bloggosfären.

Och just det.. Grattis får man väl säga :-)
_________________________

Historikern Samuel Edqvist1 har studerat högstadiets läroböcker i historia. Det är intressant, men i vissa fall inte särskilt uppmuntrande läsning. Jag måste dock stämma in i Edqvist egen kommentar om att det sannerligen inte är någon avundsvärd uppgift att försöka sammanfatta världshistorien på ett begränsat utrymme.

Edqvist presenterar en del skräckexempel på förenklingar, nyliberala värderingar och självklart det återkommande problemet med Europa som centrum för den traditionella historieskrivningen. Jag väljer dock att citera Edqvist hoppfulla avslutning:

1. Då många som läser min blogg är intresserad av nykterhetspolitik och nykterhetsrörelsen kan inflikas att Edqvist skrivit en avhandling om Godtemplarrörelsen och i höstas en bra artikel i Aftonbladet. [↩]
2. Som förövrigt bygger på nya rekommendationer från Språkrådet [↩]
3. moderatstyrd istället för Moderatstyrd och Fredrik Reinfeldt (m) istället för Fredrik Reinfeldt (M) [↩]

Sanningen om bloggarna

I Allmänt, Media den 14 januari 2009 med Inga kommentarer

Jag ska inte ge mig in i diskussionen om Liza Marklunds böcker Gömda och Asyl, eftersom jag inte har läst böckerna och tycker att debatten i sig känns ganska uppförstorad.

Jag kan dock påpeka att jag alltid haft svårt för Liza Marklund. Hon har varit framgångsrik i att väcka och skapa uppmärksamhet kring viktiga frågor, men jag har svårt för hennes sätt att skriva och har alltid haft en bild av henne som en journalist som aldrig dubbelkollar en bra story.

Monica Antonsson vet jag betydligt mindre om, men hon framstår emellanåt som en rättshaverist driven av ett personligt agg mot Liza Marklund. En sådan tillmäts ju inte heller alltför stort förtroende.

Nåväl, jag ska som sagt inte uppehålla mig vid sakfrågan, som dryftas tillräckligt på annat håll, utan istället kommentera en sidodiskussion, nämligen den om bloggarnas betydelse.

Pontus Schultz på Veckans Affärer har skrivit ett intressant inlägg om bloggarnas betydelse och om medias förhållningssätt till bloggosfären. Analysen är intressant och jag delar den i mångt och mycket.1

Bloggarna ger en möjlighet att belysa frågor som gammelmedia av olika skäl inte uppmärksammar eller förändra den allmänna bilden av "sanningen" i en fråga. Bloggare kan snabbt som ögat ifrågasätta, diskutera och korrigera de uppgifter vi får i media. Detta är naturligtvis en fantastisk utveckling, men det hela tiden ökande antalet bloggar innebär också att det finns stora behov av tjänster som dirigerar oss rätt i bloggosfären. Hur hittar vi scoopen? Var finns de intressanta åsikterna? Var erbjuds perspektiven vi är intresserade av?

Jag hade förhoppningar om Newsmill som ett verktyg att kanalisera "medborgarjournalistik", men blev besviken. Röran känns snarare större på Newsmill än någon annanstans och när Newsmill nu har ambitionen att utvecklas mer mot en traditionell bloggportal uppkommer som vanligt frågan varför man ska erbjuda Newsmill sitt bloggande när man kan blogga på en egen plattform som sin egen redaktör.

Ett helt annat synsätt än Pontus Schultz har Marklunds PR-agent Niclas Löfkvist. Han ser bloggarna och bloggandet som ett hot mot intellektuella analyser2 eller om man så vill som en pöbel som ägnar sig åt "bloggdrev".

Risken för bloggdrev mot enskilda personer finns naturligtvis, men med tanke på bloggosfärens brokighet tror jag inte den är så stor. Då är de traditionella mediadrev vi allt oftare ser ett större problem, men lika lite som mediadreven i gammelmedia gör att tidningarna förlorar all legitimitet innebär liknande "bloggdrev" att bloggosfären som helhet är ett problem.

Däremot kan bloggosfären naturligtvis, som Pontus Schultz beskriver, innebära ett hot för de som tidigare haft stor makt att formulera och beskriva verkligheten. Speciellt för de som skarvar och slarvar med "sanningen".3 Förhoppningsvis kan bloggosfären också bidra till att väcka frågor som annars inte funnits på dagordning, ett gott exempel är kritiken mot FRA-lagen.

1. Häromdagen bloggade jag för övrigt själv om mitt allt större intag av bloggartiklar snarare än traditionella medier. [↩]
2. Själv tillhör jag dem som tror att debatten oftast gynnas av att många deltar. Flertalet gemensamt överträffar oftast eliten bestående av ett fåtal. Därmed inte sagt att det inte också i bloggosfären är på väg att utvecklas en elit, men transparensen är stor och möjligheten att ta del i debatten större än på tidningarnas kultursidor, om man säger så [↩]
3. Sanningen skrivit inom citationstecken då den oftast kan ses som preliminär eller beroende på vem som presenterar den, men den som slarvar med fakta eller konsekvent undanhåller fakta som talar för en annan bild av sanningen än den personen själv presenterar kan ha anledning att frukta bloggosfären. [↩]

Angående partiledardebatten

I Ego, Media, Politik den 14 januari 2009 med Inga kommentarer

Till följd av ryggont, förkylning och allmän trötthet blev det en sen morgon idag, vilket möjliggjordes av att jag denna morgon slapp ta emot målaren som i vanlig ordning kom hit 07.30 (skönt att det snart är över!).

Efter uppstigning började jag dock följa riksdagens partiledardebatt och såg ungefär andra halvan. Koncentrationen på TV:n kunde varit bättre, eftersom denna "stördes" av ett aktivit twittrande på twitter. Detta var dock inte något negativt. Koncentration i all ära, men det mervärdet som skapades genom att följa kommentarer och tillägg via twitter vägde upp och gjorde hela upplevelsen roligare.

När det gäller innehållet i debatten så har jag inte så mycket att tillägga. Den ekonomiska krisen och situationen i Gaza var naturligtvis debattens huvudpunkter och föga förvånande delar jag i stort sett oppositionens åsikter. Det kan vara så att jag och personer på den borgerliga sidan uppfattar saker olika eller lever i olika universum, men jag uppfattade varken från Peter Eriksson eller Lars Ohly något försvar av Hamas. Däremot var regeringens oförmåga att kritisera Israel och fördöma övervåldet oerhört påtagligt.

Retoriskt sett anser jag att Lars Ohly var den som skötte sig bäst. Han är frikostig med snygga retoriska grepp och lyckas även förmedla en äkthet i de han säger. Jag känner Ohlys engagemang, jag känner att han är berörd och jag känner den tillbakahållna ilskan.

Regeringens företrädare kändes trötta och oinspirerade, främst Fredrik Reinfeldt som under den tiden jag såg gjorde en ganska trött insats som tråkig översittare. Göran Hägglund var dock undantaget på den borgerliga sidan. Han framstår oftast som statsmannamässig, kunnig och någorlunda ärlig. Han bjuder till skillnad från de flesta övriga ofta på både ödmjukhet och humor. Och jag tillhör dem som uppskattar när det bjuds på humor i politiska debatter och det är något som Hägglund med sin övriga framtoning kan bjuda på utan att framstå som oseriös. Göran Hägglund hade dock mage att slå sig för bröstet för att regeringen minsann inte försämrar för sjukskrivna till följd av krisen, men tjena!

Ett speciellt omnämnade förtjänar även Peter Eriksson. Min inställning till honom som debattör är kluven, men hans stil skiljer sig från övriga och utgör därmed ett uppfriskande undantag.

Andra som bloggat om partiledardebatten (varav några även twittrade aktivt):
Högbergs tankar | Sjölander | Röda berget | Eva-Lenas blogg | Björn Wadström | Jinge | Alla dessa dagar |

Några artiklar som behandlar debatten:
DN | SvD1 | SvD2 | SvD3 | SvD4 | SvD5 | Sydsvenskan |

Accent på internet

I Allmänt, Nykterhetsrörelsen den 13 januari 2009 med 5 kommentarer

Jag ser att IOGT-NTO:s tidning Accent fått en ny hemsida. En riktigt snygg och bra dessutom, vilket man inte direkt är bortskämd med inom rörelsen… Härligt! Några saker kunde visserligen förbättras, men sen är det bara en betaversion också. En sak som alltid stör mig är när småsaker står skrivet på engelska trots att det är ganska enkelt och ändra.1

PS. Jag känner inte igen artiklarna som ligger på sidan. Har jag missat ett nummer eller har det inte ramlat ner i brevlådan ännu? Ett annat alternativ är ju att det är min senilitet som spökar igen…

1. Om jag missat detta någonstans på min blogg så förtjänar jag en kommentar med tips och hård kritik! :) [↩]