I Politik den
10 december 2008 med 7 kommentarer
Det verkar gå väldigt bra för Piratpartiet just nu, även om det än så länge inte verkar avspeglas i opinionsläget. Det är inte konstigt att det går bra för Piratpartiet. Partiet har varit (medialt) framgångsrika i sina kampanjer mot FRA och Ipred och många av de stora bloggarna är piratpartiser eller skriver mycket positivt om partiet. På senare tid har jag också hört allt fler i min bekantskapskrets som överväger att rösta på partiet.
Även jag själv har lätt att känna sympati för Piratpartiet och deras engagemang. Integritetsfrågorna är viktiga och det blir allt tydligare att en översyn av dagens upphovsrättsliga regler är totalt nödvändig. Jag delar också Piratpartiets åsikter i dessa frågor i stor utsträckning. Därför har jag lätt att förstå partiets framgång.
Men, för det finns ett stort men. I övriga frågor har Piratpartiet officiellt inga ståndpunkter. Den som röstar på Piratpartiet reducerar alltså riksdagsvalet till att endast handla om ett fåtal frågor.
Jag har dessutom svårt att tro att Piratpartiet kommer in i riksdagen. De flesta är intresserade av vilket block som ska regera, det finns flera partier som slåss om övriga röster och för en riksdagsplats tror jag att det krävs att partiets frågor står högt på dagordningen 2010. En röst på Piratpartiet är alltså troligen en bortkastad röst.
Om partiet trots allt kommer in är ju problemet som sagt att vi inte vet vad vi får. Min bild, som i och för sig kan vara felaktig, är att de flesta framstående piratpartister är liberaler. Att som vänstersinnad rösta på ett sådant parti tar naturligtvis emot.
Det går förstås att rösta på PP för att visa ett missnöje och göra en markering, men för mig är riksdagsvalet viktigare än så. Integritets- och upphovsrättsfrågorna är som sagt viktiga, men tänk på välfärden, a-kassan, sjukförsäkringen, skolan, osv. Är det värt att låta "lotten" avgöra utvecklingen i alla dessa frågor?
Nej, det är en åsikt som jag har svårt att förstå.
Dessutom finns det alternativ! Såväl Vänsterpartiet som Miljöpartiet har förståelse integritetsfrågorna och Vänsterpartiet vill legalisera icke-kommersiell fildelning. Miljöpartiet är ju idag till största del ett liberalt borgerligt parti som borde kunna locka besvikna liberaler, åtminstone de som ändå tycker att PP:s profilfrågor är helt avgörande. Vänsterpartiet är idag det naturliga alternativet för alla med hjärtat till vänster, även för den som funderat på att rösta på PP.
Köp inte grisen i säcken! Rösta på Vänsterpartiet i valet 2010, eller möjligen Miljöpartiet men det bör ju trots allt undvikas ;-)
Om du vill att okunskap och idioti ska styra politiken i ytterligare fyra år rekommenderar jag däremot att du kryssar Johan Pehrson eller Beatrice Ask.
I Alkohol, Allmänt, Media den
9 december 2008 med Inga kommentarer
Jag påmindes nyss om handelsminister Ewa Björlings inlägg om snus i Aftonbladet för någon vecka sen. Björling vill upphäva exportförbudet på snus, något som väl mest skulle gynna den svenska tobaksindustrin. Jag tänkte blogga om det då, men det glömdes bort så jag tar det nu istället.
Frågan intresserar mig dock inte särskilt, men tydligen tycks den intressera Ewa Björling väldigt mycket för, allvarligt talat, hur ofta ser vi Ewa Björling i media? När var senaste gången innan snusartikeln som du läste ett debattinlägg av Ewa Björling i en större tidning?
Av alla handelsfrågor som finns (t.ex. WHO-förhandlingarna om nya handelsavtal, där alkoholfrågan inte tycks intressera ministern särskilt mycket) så tycker alltså Björling att frågan om att tobakindustrin ska få sälja svenskt snus i EU är den viktigaste.
Vad kallas det? Populism? Eller idioti? Det är nog lite av båda delar.
I Allmänt, Media, Politik den
7 december 2008 med Inga kommentarer
Glädjande besked idag på morgonen när jag läste om Demoskops senaste väljarundersökning. Väljarundersökningar svänger visserligen snabbt (ungefär lika snabbt som media svänger från att utmåla Ohly som looser till att utmåla honom som vinnare kanske) och de bör alltid tas med en nypa salt.
Men idag skiter jag i det. Idag är jag spontant glad åt att Vänsterpartiet ökar kraftigt, Sverigedemokraterna minskar kraftigt, Kristdemokraterna ligger under riksdagsspärren och Centern inte långt ifrån. Oppositionen som helhet utökar också sin ledning. Enda smolket i glädjebägaren är väl att Moderaterna inte går tillbaka.
Andra som bloggar om detta:
Arvid Falk | Stockholmsvänstern | Anna G Rahm | Röda Malmö
I Politik den
7 december 2008 med 11 kommentarer
Igår var det dags för de svenska nazisternas stora uppvisning. En uppvisning i hur man utnyttjar en död person som martyr för att kunna sprida sitt hat och rekrytera nya medlemmar samtidigt som man inte framstår som fullt lika groteska och utstötta som vid andra manifestationer.
Nazistisk manifestation maskerad till sorgemarsch och minnesstund var till en början ett någorlunda effektivt sätt att skapa enighet i rörelsen och locka till sig även "vanliga människor".
Nu går det väl sådär. I år lockade nazistmarschen knappt 700 deltagare, vilket är en dryg halvering sedan 2003. Redan från början arrangerades spektaklet av nazister, men med ett försök till icke-nazistisk fasad. Numera är det väl det ytterst få (även om de nog var ganska få redan från början…) som ser nazistmarschen som något annat än just en nazistmarsch.
När vissa människor väldigt gärna vill marschera i sina uniformer eller skrika om Hitler i talarstolen så tenderar det att skrämma bort människor som inte redan är väldigt övertygade.
Dessa intressen i kombination med viljan att framhäva sin egen organisation lite väl mycket för att det ska passa i en "sorgemarsch" och inte reta andra organisationer har också gjort att Salemmanifestationen idag snarare är ett bevis för rörelsens splittring än rörelsens enighet. Svenska Motståndsrörelsen och Folkfronten (som fram till man nyss, då kom på att det är dumt att kalla sig nazist, hette NSF) medverkar inte och manifestationen är nu främst en uppvisning av det nazistiska nätverket Info14.
Som ganska ofta inom den nationella rörelsen är man sina egna största fiender och ägnar ofta mest tid åt att bekämpa konkurrenter och utesluta medlemmar. Något som naturligtvis är positivt, eftersom rörelsen hela tiden genom eget arbete försvagar sig själv.
Trots det glädjande minskade antalet deltagare bör dock Salemmarschen tas på allvar. Den påstås fortfarande vara en viktig rekryteringsplats, den ger nazisterna uppmärksamhet och 700 är trots allt otäckt många människor i en nazistisk manifestation.
Polisen säger sig i år vara nöjd med sin insats i Salem. Uppenbarligen lyckades man också väldigt bra med att skydda nazisternas demokratiska rättighet att demonstrera. Ganska mycket sämre verkar polisen dock vara på att se till motdemonstranternas rättigheter. För en tillståndsgiven manifestation är ju tillåten mest teorin om polisen kan stoppa t.ex. alla som anländer med ett visst tåg och urskiljningslöst hindra deras deltagande. Det måste väl ses som ett misslyckande i den delen?
Som vanligt är det dock svårt att veta vem man ska tro på när det kommer till exakta händelseförlopp och polisens metoder. Jag länkar till Dagens konflikts intressanta artikel om Salem. Polisens version blir ni ändå matade med i de flesta medier. Läs också Svenssons blogginlägg om hur han anser att Salems politiker bör agera, istället för att föreslå inskränkningar i demokratiska rättigheter.
Andra artiklar om Salem:
Expo | Arbetaren | DN | DN 2 | DN 3 | DN 4 | SvD | SvD 2 | SvD 3
I Alkohol, Nykterhetsrörelsen, Politik den
6 december 2008 med Inga kommentarer
I Luleå sålde ungefär var tredje försäljningsställe folköl till minderåriga. Bättre än hur det brukar se ut, men långt ifrån godkänt. Folkölet bör naturligtvis flyttas till Systembolaget, som kan sköta ålderskontrollen på ett betydligt bättre sätt.
Nykterhetskämpen Oskar är kritisk mot butikerna i Luleå.