Niklas.in Nykter skåning med hjärtat till vänster

Sällskaplek 3: Byta namn

Ännu en lek från SGU, läs ursprungsinlägg här.

Byta namn.

De lekande sitta två och två runt om i rummet. De två, som sitta tillsammans, byta namn. Karl heter Brita, Britas namn blir Karl o. s. v.

En, som är "udda", ropar till sig sin maka. Den som då blir övergiven, får i sin ordning ropa o. s. v.

För att få mera fart och uppmärksamhet i leken brukar ofta anordnas en "skampall" mitt på golvet. Den, som sitter på skampallen, äger rätt att, när helst det ropas, skynda sig till den tomma platsen. Den framropade får ta plats på skampallen.

Ropar någon det namn, som skampallens ägare för tillfället har, måste de båda byta plats, och den som ropade får sitta på skampall.


Variation
: Makarne (de bägge som sitta tillsammans) kunna hindra skilsmässan genom att fort säga den uppropades namn  tre gånger. T. ex. Anna och Ernst sitta som par. Ernst ropas. –  "Ernst, Ernst, Ernst" säger Anna. Hinner hon göra detta, innan Ernst reser sig från sin plats, måste han stanna kvar.

Lekes leken på detta senare sätt, bör skampall ej användas. 

Sven Melander: Bara fördelar med att vara nykter

En av Sveriges roligaste människor, Sven Melander, var med i Gomorron Sverige igår. Då tog programledaren upp det faktum att Sven Melander inte dricker alkohol.

Jag tycker att han beskriver nykterheten på ett väldigt fint och självklart sätt.

Du får gott om tid
Du får gott om pengar
Du får bättre hälsa
Du blir piggare
Du blir gladare
Ditt kärleksliv förbättras
Det är en av de få saker som det inte finns någon baksida med.
Det myntet har bara framsidor.

Här finns hela klippet (De börjar att prata om alkohol efter cirka 4:30)

Värt att vara vänster

Bra kampvecka

Ibland är det extra kul att vara ideellt engagerad. Den här veckan har varit en sån vecka.

I tisdags genomförde IOGT-NTO tillsammans med FMN och KRIS en ljusmanifestation för att hedra narkotikans offer. Varje år dör ca 300 personer i Sverige av narkotika och deras anhöriga drabbas naturligtvis hårt. Jag var ansvarig för manifestationen från IOGT-NTO:s sida och jag tycker att den blev mycket lyckad.

I veckan kom också resultatet från IOGT-NTO:s värvarsatsning i oktober. Jag är stolt och glad över att Uppsala var ett av de distrikt som nådde sina värvarmål. Det räcker dock inte. Vi ska bli ännu fler och synas ännu mer!

Nästa vecka kör vi Drogkampen, en frågetävling för kommunpolitiker, i Älvkarleby kommun och Heby kommun.

Men först blir det lite semester i Budapest.

Kampen går vidare! Tillsammans gör vi Uppsala, Sverige och världen nyktrare!

Bjuda ungdomar på alkohol?

I veckan har det blossat upp en debatt om att bjuda ungdomar under 18 på alkohol hemma, efter att Drottning Silvia berättat att kungabarnen fick dricka alkohol hemma innan de fyllde 18 år.

Vi vet emellertid genom forskning att de som blir bjudna på alkohol hemma tenderar att ha en högre alkoholkonsumtion och löper högre risk att drabbas av alkoholrelaterade skador och olyckor. Trots att vi vet detta, och trots att de flesta föräldrar antagligen fått höra det på något föräldramöte, så är det folk som rycker ut för att försvara "rätten" att servera alkohol till barn och ungdomar.

Försvaret förs i allmänhet enligt tre olika försvarslinjer, som delvis går in i varandra och oftast använts samtidigt.

1) Forskningen är felaktig

Det är naturligtvis rimligt att ifrågasätta forskningen utifrån metod eller liknande. Det är emellertid få som använder denna invändning, i alla fall om man inte räknar de som använder någon av kommande två försvarslinjer som argument för ifrågasättandet.

2) "Sunt förnuft"

När någon använder "sunt förnuft" för att ifrågasätta forskning kan man vara ganska säker på att det inte handlar om sunt förnuft, utan just "sunt förnuft". Det vill säga att man av olika anledningar inte väl överge sina invanda ståndpunkter, men egentligen inte har några bra argument för sin sak.

Sunt förnuft vore ju naturligtvis att tro på den forskning som finns, medan "sunt förnuft" är en tandlös invändning för att fortsätta tro på motsatsen.

3) Anekdotisk bevisföring

"Det är möjligt att forskningen säger att alkohol är skadligt, men min mosters fasters bror blev 100 år trots att han var full jämt" är ett typiskt exempel på anekdotisk bevisföring.

Det är då man lyfter fram killen med nyktra föräldrar som blev alkoholist eller tjejen som började dricka när hon var fjorton, men sedan drack mycket måttligt.

Det är klart att det finns personer som lyckas mot alla odds, men det fortfarande lättare att lyckas om man har goda förutsättningar. Undantaget som bekräftar regeln innebär inte att man ska upphäva regeln, utan tvärtom att regeln är sann. Anekdotisk bevisföring blir därför just bara en anekdot som enbart säger något om just det enskilda fallet. En regel bör bygga på vad vi vet gäller generellt.

Varför?

Varför är det så många föräldrar eller andra vuxna som lägger kraft på att försöka försvara att bjuda barn på alkohol? Det finns naturligtvis ett ekonomiskt intresse som önskar att barn fostras till trogna alkoholkunder, men de som hörs i debatten är oftast helt vanliga föräldrar. Varför denna ovilja att ta till sig forskningen? Varför är det så viktigt att bjuda barn på alkohol?

Det är en svår fråga att svara på. Många känner sig säkert villrådiga och osäkra, eftersom alkoholkulturen ser ut som den gör och barnen kanske själva efterfrågar alkohol. Barn ser hur alkoholen presenteras som en del av vuxenlivet och vill verka mer vuxna. Då är det viktigt att föräldrarna tar sitt vuxen ansvar och vågar sätta ner foten. Inget barn gynnas av en "låt gå"-vuxen eller kompisvuxen och alla barn försöker testa gränser.

Det finns faktiskt andra motiv också. Vissa föräldrar provoceras av barn som väljer bort alkohol, oroas om barnen stannar hemma istället för att gå på fyllefest och som tycker det vore besvärande om deras barn inte vill att det serveras alkohol på studenten. De kan vara både oskyldigt och oreflekterat, men det finns en föreställning om vad som är det "normala".

Barn fostras in i alkoholkulturen för att föräldrarna inte vill sticka ut och för att föräldrarna inte vågar fundera över sitt eget förhållande till alkohol.

Läs också Anna Carlstedts kommentar.

← Tidigare Senare →