I Alkohol, Media, Min uppgörelse med vuxenheten, Politik, TV den
17 november 2008 med Inga kommentarer
Nu har jag sett gårdagens Dokument inifrån: Rör inte min sup! som handlar om vuxnas alkoholkonsumtion och hur den påverkar barn.
Jag blev riktigt berörd och känslorna växlade snabbt mellan glädje, ilska, förtvivlan och sorg. Igenkänningsfaktorn var mycket hög i Evin Rubars personliga, men samtidigt allmängiltiga repotage om hur barn upplever vuxnas drickande. Programmet tar sig an det tabubelagda ämnet att ifrågasätta alkoholens plats och betydelse i gemenskapen mellan vuxna. Ett ifrågasättande av den så kallade "måttlighetskonsumtionen".
Jag minns obehaget, otryggheten och rädslan från fester när jag själv var barn. Jag kan som nykter känna ett sådant obehag även idag, men som vuxen kan man åtminstone, till skillnad från små barn, på olika sätt hantera dessa känslor och även undvika att utsättas för dem.
Jag blir glad när jag ser de kloka och härliga sjuåringarna berätta och förklara, men samtidigt blir jag beklämd och oroad över deras upplevelser och vilken kunskap om alkohol de redan tillägnat sig genom sina föräldrar.
Jag blir arg och ledsen när jag ser ungdomarna i Båstad som super på stranden. Inga föräldrar syns till och många av dessa sitter själva i en båt eller på ett uteställe och super. Ungdomar som så himla gärna vill vara vuxna och ungdomar som trycks in i alkoholkulturen. Många kommer i kläm och vissa far väldigt illa.
Även om en stor del av programmet handlar om ungdomar och barn så visar den sambanden till vuxnas drickande på ett väldigt tydligt sätt. Det är inte ungdomarnas alkoholkonsumtion som är det grundläggande problemet, utan de vuxnas. Och det är inte missbrukare som är det största problemet, utan normalkonsumenterna.
Det finns otroligt många fler aha-upplevelser och intressanta beskrivningar i programmet. Jag har själv upplevt hur provocerande det kan vara att vara nykter i ett sammanhang där alkoholen är självklar. Jag har mött dessa vuxna, dessa föräldrar, som ser "andras drickande" som ett problem, men aldrig vågar reflektera över sitt eget.
Jag hoppas att väldigt många kommer att se denna lysande dokumentär. Och att de vågar fundera över och ifrågasätta sitt eget förhållande till alkohol.
Se programmet!
Andra som skrivit om programmet:
Rossana Dinamarca skriver om alkoholnormen
Hillevi Wahl skriver om programmet
ArvidFalk skriver att vi kan minska våldet, om vi vill
Artiklar om programmet:
DN
I Allmänt, Ego den
16 november 2008 med Inga kommentarer
Jag har ibland varit inne och kollat på sidan Fulcola.com, en väldigt ambitiös sida om olka sorters cola. Överst på deras topplista ligger den amerikanska colan Boylan Sugar Cane Cola. Luthagens livs är bra på att ta in olika udda drycker och läsksorter och jag upptäckte med förtjusning att man numera säljer denna cola. Naturligtvis köpte jag en flaska, som jag nu har avjutit.
Den var som väntat också mycket god. Smaken påminner ganska mycket om klassiska Jolt Cola, men med mer smak och en skarpare smak. Eftersmaken är påminner något om godis-colaflaskor och är rätt så sött, men utan att bli sliskig. Detta är ingen törstsläckare, men en flaska precis lagom att sakta avnjuta framför datorn.
Ett ytterligare plus är naturligtvis att flaskan är riktig snygg med text ingjutet i glaset och "etikett" tryckt direkt på glaset. Missa inte att prova denna mycket välsmakande dryck!
I Alkohol, Allmänt, Ego, Nykterhetsrörelsen, Politik, Skägg den
16 november 2008 med Inga kommentarer
Ännu en helg avklarad. Veckorna går otroligt fort när det är så mycket att göra och helgerna tar slut alldeles för fort. Igår var det dags för den av IOGT-NTO-distriktet anordnade Inspirationsdagen. Min uppgift för dagen var att ansvara för Vit jul-aktivitet på stan. Precis som förra året bjöd vi på glögg och pepparkakor och berättade om Vit jul-kampanjen.
Det kändes väldigt lyckat, även om det tyvärr inte var så många av kursdeltagarna som medverkade. Vit jul känns precis som förra året som en väldigt rolig kampanj att jobba med och som tas emot väldigt positivt av alla man träffar. Det var många positiva kommentarer, flera lite längre trevliga och givande samtal och en hel del underskrivna kontrakt. Jag är mer nöjd med min egen insats i år än de gånger vi var på stan förra året och kände mig mer varm i kläderna direkt.
Därefter hann jag med att gå på en av de inspirerande föreläsningarna. Det var Per-Åke Andersson från III som pratade om alkohol som utvecklingshinder och institutets arbete. Det var som utlovat en inspirerande och dessutom intressant föreläsning, även om jag ofta tycker att det internationella arbetet känns svårövergripbart och lite hopplöst.
Kvällen avslutades med en god middag och kvällsunderhållning, som jag med cirka 10 minuters varsel blev inkallad att hjälpa till med. Vi körde helt enkelt Drogkampen med deltagarna och jag tycker det gick ganska bra, även om jag var mer nöjd med kvällen med kommunpolitikerna i Heby. Men det är väl på sätt och vis positivt också.
Jennifer kom från LSU-möte i Sthlm under Drogkampen och sov sedan över här. Det var mycket trevligt att träffas, men det blev inte så långt då hon försvann iväg på nästa möte tidigt under söndagen.
Söndagen har varit väldigt lugn. Jag har haft en irriterande huvudvärk hela dagen, så jag har mest vilat och kollat på en film. Oskar kom förbi vid 17-tiden och åt middag. Och åt sallad på ett alldeles unikt sätt…
Imorgon blir det en tidig morgon eftersom jag ska till landstingsfullmäktige och prata med politikerna där om Vit jul. Och bjuda på glögg, pepparkakor och choklad förstås.
I Nykterhetsrörelsen den
13 november 2008 med Inga kommentarer
Ikväll är det dags för frågetävlingen Pumpen. Kluriga frågor, stress, samarbete och laganda! I år kommer 2010 Trots Allt! självklart traditionsenligt att vinna. Efter tävlingen bjuds det lika traditionsenligt på ostkaka och trevligt umgänge.
Kom och var en del av det vinnande laget! Vi ses där :) Och ta gärna med en kompis, även icke-medlemmar är välkomna.
I Juridik, Politik den
12 november 2008 med 1 kommentar
IPRED är på tapeten nu. Lagförslaget som populärt kallas för piratjägarlagen. Jag tycker att det är något olyckligt att den kallas så eftersom det inte lyfter fram lagens största problem. Kanske borde den kallas "privatspanarlagen" eller "privatpolislagen" istället?
SvD skriver att många läsare tagit ställning för lagen. Egentligen har de dock troligen bara tagit ställningen till ena delen av lagen, dvs. den del som handlar om i fall man tycker att fildelning av upphovsrättskyddat material ska vara olagligt eller ej. Det går att argumentera för och det går att argumentera emot. För egen del ser jag det som oerhört svårt att upprätthålla en sådan lagstiftning utan att kränka människors integritet och sätta rättsäkerheten ur spel.
Det är just rättsäkerhets aspekten som den andra, principiellt viktigare, delen av lagen handlar och jag tror att det är detta som människor har missat. Oavsett hur man ställer sig till upphovsrätt och fildelning bör man nämligen vara emot lagförslaget.
Lagförslaget ger nämligen om det genomförs en privat industri möjlighet att agera polis. Skiv- och filmbolag kommer då kunna begära ut personuppgifterna bakom ett visst IP-nummer av en internetoperatör. Personen som står på abonemanget kan sedan skrämmas att betala pengar till bolagen eller i de fall då personen vågar ta strid bli stämd. Skadeståndsfrågan prövas i en civildomstol, vilket innebär betydligt lägre beviskrav och att den som förlorar får stå för hela motpartens rättegångskostnader.
Att ge privata intressen polisiära uppgifter är inte rättsäkert. Att vara emot IPRED-förslaget handlar inte om att vi ska skydda "tjuvar", det handlar om att välja rättsäkerhet framför godtycke.
Tidigare bloggat om "privatpolislagen":
Okunnigheten har fått ett nytt ansikte